Digitaliseringen och den mänskliga faktorn
De doktorander som jobbar med GovTech Challenge forskarskola börjar så smått bli varma i kläderna. Vi har ställt några frågor till var och en av dem, för att få veta lite mer. Först ut är Eric Andersson.
Eric Andersson, som närmast kommer från Uppsala universitet, har en master i samhällsvetenskaplig psykologi i ryggsäcken. Han är en av sex doktorander som nu ska granska offentlig verksamhets digitalisering inom projektet Govtech Challenge Forskarskola.
Vad har du för roll i forskarskolan och projektet Govtech Challenge?
– Jag undersöker datakvalitet i informationssystem, vilket innebär att jag tittar på olika aspekter av vad som utgör hinder för ett system att förmedla och transformera data till information för slutanvändare. Informationssystem är allt ifrån interna verktyg som teams eller gemensamma program som användare lägger in eller hämtar information ifrån i sitt arbete. Datakvalitet är exempelvis om informationen är tillräckligt uppdaterad, om det saknas siffror eller om databasen har så kallade interna problem med felaktiga relationer siffror emellan. En annan aspekt är om informationen i databasen representerar verkligheten, vilket kan innebära att kontrollera att exempelvis olika mätningar är korrekt utförda och om alla aspekter av ett specifikt fenomen finns representerad av systemet. Perceptionen av informationen och systemet i sig är ytterligare en aspekt av datakvalitet eftersom det har direkta samband med viljan att använda eller ignorera systemets rekommendationer till fördel för egna antaganden. Jag är väldigt intresserad av hur dessa tre olika delar påverkar beslutsfattandet.
Hur kan ditt arbete bidra till att utveckla digitaliseringen?
– I dagsläget vet vi väldigt lite om den mänskliga faktorns påverkansgrad av datakvalitet. Där tror jag att jag kan ge ett signifikant bidrag. Min bakgrund är ju inom psykologin, dock inte den kliniska psykologin som riktar sig mot enskilda individer inom vården, utan inom den kvantitativa sidan av psykologin. Alltså den gren som studerar mönster och trender i samhället och de större gemensamma dragen för människan som fenomen. Tidigare forskning har lagt mycket mer vikt vid att lösa datakvalitetsproblem på en IT-nivå, utan hänsyn till dess faktiska konsekvenser i agerande. Genom att introducera den mänskliga faktorn tror jag vi kommer kunna öka vår kunskap av hur informationssystem bör designas så digitaliseringsutmaningen blir varse, och hanterar, problem innan de uppstår i praktiken.
Varför är det viktigt att gå till botten med hur digitaliseringen ser ut i offentlig verksamhet?
– Hela vårt samhälle vilar på pelare av informationssystem. Därav blir det så otroligt viktigt att informationen som finns är av hög kvalitet, och att informationsprodukten är sanningsenlig och användbar. Olika användare har också olika behov, en revisor till exempel har ett större krav på noggrannhet när han granskar en budget, än någon som bara behöver en mer övergripande uppfattning om vi har spenderat utöver budget. För att digitaliseringen ska lyckas krävs att individer förses med de medel eller verktyg, här information, som krävs för att kunna ta goda beslut. På en offentlig nivå blir detta ännu viktigare än i privata sfären, då det inte finns något snabbt alternativ att byta mot, som om man skulle vara missnöjd med specifika företags priser på tjänster. Vi har alltså ett ansvar i offentlig sektor att informationssystemen bidrar så som vi tänker att de ska bidra.