Genus och arbetsliv

Temat bygger på mångårig forskning om servicesektorn, offentlig sektor, flexibiliseringsprocesser på arbetsmarknaden, globalisering och omstrukturering av regionala arbetsmarknader, hälso- och jämställdhetssatsningar i organisationer samt arbetsmiljöfrågor som bedrivits inom genusvetenskap, sociologi, hälsovetenskap, rehabiliteringsvetenskap och kulturgeografi. Forskningen tar sin utgångspunkt i intersektionella perspektiv på pågående förändringar i samhället och på arbetsmarknaden. I tider av snabb ekonomisk omvandling har feministisk forskning en viktig uppgift att kontinuerligt analysera processer, strukturer och mekanismer som upprepar patriarkala system och ojämlikheter och skapar nya typer av förtryck och exploatering av människor. Det behövs även feministiska formuleringar och narrativ som kan utgöra alternativ till de verklighetsbeskrivningar som råder kring lönearbete som norm och vad arbete betyder i samhället. 

Arbetsmarknaden präglas idag av klyftor som av både rumslig och social karaktär. De skär till exempel mellan lands- och glesbygdsregioner och urbana centra, mellan anställda och icke anställda, mellan tillsvidare- och tillfälligt anställda såväl som mellan sektorer, arbetsuppgifter och arbetsvillkor som genusmärks, sexualiseras, klassas och rasifieras. Idealiseringen av lönearbete i samhället skapar särskilda krav på funktionalitet för att ”funka” tillräckligt väl i lönearbete. Även om genus och heteronormativitet identifierats som centralt för hur ojämlikheter skapas i arbetssamhället har det också förbigåtts i många sammanhang i både officiell och akademisk debatt. Vi behöver därför fortsatt granska de ojämlikheter som pågår i arbetslivet och som uppfinns samtidigt som självbilden av Sverige som redan jämställt återskapas. Vår forskning är i en kontinuerlig dialog med olika aktörer i samhället för att skapa skarpare teoretiska och analytiska verktyg för att formulera vägar för förändring av ojämlika och orättvisa livsvillkor.