Har medelstora städer och arbetsmarknadsregioner framtiden för eller mot sig? Frågan är inte så lätt att besvara eftersom forskningen om medelstora städer är tämligen begränsad. Vi vet alltså ganska lite om detta, men det hindrar oss inte från att tro och tycka desto mer.
Låt oss inledningsvis notera att medelstora städer inte ska ses som en homogen grupp. Sundsvallsregionen kan därför bedömas utifrån att den formas av sina invånare och politiker enligt devisen att man får vad man förtjänar, snarare än utifrån dess storlek.
Om man vill vara lite pessimistisk blir svaret på ovanstående fråga att Sundsvallsregionen har framtiden mot sig. Det är bara att peka på en långvarigt svag befolkningsutveckling både i Västernorrland och i länets största stad (Sundsvall), ett historiskt sett inte helt optimalt samarbetsklimat mellan länets kommuner, den tämligen dystra bild av länets framtid som presenterades på en av sessionerna vid Science Innovation Day i oktober i år och den varselvåg som drabbade Sundsvall i början på hösten.
Om man i stället väljer att anta ett mer optimistiskt förhållningssätt går det att göra gällande att det byggs som aldrig förr i Sundsvall, peka på nya etableringar i flera av länets kommuner, notera ett förbättrat samarbetsklimat mellan kommunerna och lyfta fram de mobiliseringsinsatser som snabbt följde i varselvågens spår för att rusta näringslivet och regionen inför framtiden.
Framtidshopp är både bra och nödvändigt, men inte tillräckligt. Ett problem är att det ofta byggs upp förhoppningar om att en ”quick fix” ska göra susen. Det kan gälla allt från att bygga ett högt hus på torget till att kräva att Mittuniversitetet ska lägga sitt fokus på yrkesinriktade grundutbildningar beställda av näringslivet. Det finns dock inga belägg för att en ”quick fix” skulle ge bestående avtryck. Vad som behövs är i stället systematik, uthållighet och en prestigelös samverkan mellan näringsliv, samhälle och akademi.
En fördel som medelstora städer och arbetsmarknadsregioner har framför storstäder är att nätverk är lättare att forma och bibehålla, samtidigt som nätverken kan vara tillräckligt dynamiska för att göra skillnad. När det handlar om mobilisering för kommunal och regional utveckling har fastighetsbranschen en särskilt viktig samverkansroll. Fastighetsbolagen är knutna till platsen, hanterar stora värden och bidrar till närområdets utvecklingsmöjligheter genom att anlita lokala underleverantörer.
Som nod i ett nätverk där sju fastighetsbolag ingår, kan vi på Centrum för forskning om ekonomiska relationer (CER) notera att dessa bolag bidrar till utvecklingen även på andra sätt, bl.a. genom att investera i stadskärnor och på andra platser. HSB södra Norrland agerar lokalt inom sitt stora verksamhetsområde. Ett exempel på det lokala engagemanget i en tid när nyproduktionen viker på många håll är de nybyggnationer som görs på mindre orter, exempelvis i Härnösand. Satsar på lokal närvaro och nybyggnationer gör även Mitthem. Inte mindre än 162 lägenheter är i produktion, bl.a. i Njurandabommen men även i centrala Sundsvall.
Lilium deltar i omstruktureringsarbetet av cityhandeln och fortsätter att bygga om mindre kontorsytor till bostäder för att fler ska kunna bo i centrum. Riktningen är också utstakad för att kunna bygga över 100 nya lägenheter i södra hamnen. Även Diös har flera satsningar på gång. Det hotell som byggs vid Selångersån är tänkt att bidra till en naturlig förlängning och utveckling av centrum mot Norrmalm. Samtidigt skapas ett helt nytt kontor med 300 arbetsplatser för Tele2 i IN:Gallerian i hjärtat av Stenstaden. Det senaste tillskottet bland fastighetsbolagen i CER, Amasten, arbetar med att förbättra sina förvärvade fastigheter för att hålla marknaden attraktiv. En planerad insats för att skapa liv och rörelse är att hyra eller låna ut innergårdar för privata tillställningar.
Samhällsbyggnadsbolaget i Norden AB, som äger fastigheter där offentlig verksamhet bedrivs, expanderar i Sundsvall och Härnösand, bl.a. genom att överta äldreboenden. Ett utvecklingsprojekt med bäring på s.k. gröna hyresavtal berör området där Mittuniversitetet är beläget.
Fastighetsbolagen finns också med i olika forsknings-, utbildnings- och samverkansprojekt vid CER. Exempelvis medverkar Timråbo i projektet Boende, Integration och Arbete, vilket tar fasta på att bostäder och arbete är förutsättningar för en fungerande integration. I projektet undersöks befintliga integrationsprocesser i bostadsområdet Tallnäs och det ges förslag på hur dessa processer kan utvecklas och överföras till andra kommuner. HSB södra Norrland och Mitthem möjliggör för sina anställda att, parallellt med ordinarie arbetsuppgifter, läsa korta flexibla kursmoduler inom ramen för CERs stora satsning på livslångt lärande.
Tillsammans med samtliga sju fastighetsbolag i nätverket, och ytterligare några aktörer, arrangerar CER mötesplatsen Bomorrow. Inspiratörer och experter bjuds in för att utbyta erfarenheter, forskningsrön och tankar om framtidens boende, nästa gång i april 2021 och då på temat ”Stadsutveckling och social hållbarhet”. I pandemitider blir konferensen denna gång digital, men likväl en del av en fortsatt systematisk och uthållig samverkan för att Sundsvallsregionen ska ha framtiden för sig. Här spelar de fastighetsbolag som visar lokalt och regionalt engagemang en viktig roll.
Sidan uppdaterades 2022-02-08
Kommentarer
Ingen har kommenterat än, var den första!