Självledarskap i praktik och teori

Självledarskap är något vi alla fått idka – då ofta utan grundläggande instruktioner, kunskaper och relevant stöd. Det var ”trial & error” och ”good enough” som gällde under verklighetens ”crash-course”.

Chefer på distans kämpade med att upprätthålla produktion, kommunikation och uppföljning, medan många medarbetare retirerade till sin egen lilla ”produktions-bubbla”. Många trivdes där, andra inte. De senare saknade den sociala gemenskapen. Mycket blev effektivt, medan annat som krävde fysisk kontakt sköts på framtiden. Vi lärde oss en massa nytt och anpassade oss snabbt till förändringar i omvärlden. Ni känner igen er – eller hur? Förväntningen var att vi på ett självständigt, proaktivt och engagerat sätt skulle driva våra uppgifter framåt – och det gjorde vi – alla i rollen som ”förändringsagenter”! Också med framgång! MEN vad hände egentligen med ledarskapet?

Jo, det flyttades in i och till individen. Att detta ändå gick så bra kan förklaras med hjälp av forskning kring kultur då ledarskap alltid sker i en kulturell kontext. Sverige är ett individualistiskt land i den meningen att medarbetare anser sig vara resursstarka och autonoma. De styrs därför av ”belöningar” på en högre nivå i behovshierarkin. De vill ha skäl till vad de skall och bör göra. Om dessa skäl accepteras behövs inte ytterligare direktiv. Detta är grunden för självledarskap. Studier visar att självledarskap ökar individers prestationsförmåga mer än Lean! Att det dessutom kan leda till ökad kreativitet, innovation, självständighet, jobbtillfredsställelse, tillit och självkontroll talar för att detta är framtidens ledarskap! MEN vad är och innebär egentligen självledarskap?

Självledarskap ligger nära traditionellt ledarskap. Det är utmanande och kräver liknande kunskaper, medvetenhet, självkännedom och förmåga till anpassning. Självledarskap kan beskrivas som en process i vilken individer kontrollerar det egna beteendet och leder sig själva genom särskilda beteendemässiga och kognitiva strategier. Det handlar i korthet om att med utgångspunkt i självobservation förbättra den egna motivationen, riktningen och förmågan att välja ”rätt” aktiviteter. Det handlar också om att skapa egna inre belöningar, vilket innebär att ”bygga” in belöningar i de aktiviteter som skall genomföras liksom att utveckla positiva tankemönster som kan bidra till måluppfyllelse. Vad är då viktigt att beakta vid implementering av självledarskap?

Självledarskap kopplar till individers självförverkligande och till att väcka medarbetares inre motivation, drivkrafter och möjligheter att göra egna val. Att självständigt fatta beslut men också att uppleva en känsla av mening kopplad till genomförande av arbetsuppgifter. Forskning visar att framgångsrikt arbete med självledarskap kräver systematik och en kultur som involverar medarbetare, men även faciliterande förutsättningar som mandat, beslutsutrymme, belöning av initiativ och proaktivt beteende.

Kunskaper är avgörande för framgångsrikt arbete med självledarskap. CER kan bidra till att utveckla sådana kunskaper hos er genom att organisera en kurs i självledarskap under våren 2022. Ni är varmt välkomna till den!

Läs mer och titta på  CER-nätverkets webbinarium om självledarskap som genomfördes 15 oktober 2021