Corona: Bara pest för alla eller ekonomiskt paradis för vissa?

Utvecklade bootstrapping-metoder behövs

Närmare 70 000 nya företag startas i Sverige varje år. Ungefär hälften av dessa företag får lägga ned sin verksamhet inom de fem första åren. Ett vanligt problem för nya företag är finansieringen av verksamheten.

Många av dessa företag har svårt att få tillgång till externt långfristigt kapital från traditionella finansieringskällor som banker och riskkapitalbolag. Gapet mellan efterfrågan på och utbudet av detta kapital motiverar användningen av andra finansieringskällor.

Forskning om företagsutveckling, entreprenörskap och innovativa finansieringsformer är angelägen, inte minst ur ett regionalt tillväxtperspektiv och med tanke på den omfattande omstruktureringen inom bankväsendet och den nya förmånsrättslagen som berör bankutlåning. Ett forskningsprojekt vid CER fokuserar därför på nya former av finansiering. Som alternativ till traditionell finansiering använder flera av de undersökta små och medelstora företagen olika bootstrappingmetoder. Finansiell bootstrapping är en uppsättning kapitalanskaffningsmetoder såsom interna finansieringskällor, ägarnas privata sparmedel och socialt orienterad resursanskaffning. Med hjälp av denna sorts finansiering kan nystartade företag få hjälp att lösa en del av sina finansieringsproblem. Det visar sig också hjälp dessa företag att förbättra sina förutsättningar att få tillgång till externt kapital i en kommande tillväxtfasen.

                     

Studier visar att företag som ägs av kvinnor och medborgare med utländsk härkomst har jämförelsevis svårare än andra företag att få traditionell finansiering vid nyetableringar. En förklaring till det kan vara att dessa grupper har förhållandevis sämre ekonomiska förutsättningar och att deras möjligheter att satsa eget kapital därmed är små.

Begränsat startkapital, små erfarenheter av företagande och negativt bemötande från banker och andra kreditinstitut är några av de faktorer som gör att kvinnor har svårare att starta eget jämfört med män. Kvinnor får därför i större utsträckning söka företagsfinansiering via familj, vänner och bekanta. Även invandrarägda företag tenderar att använda externa medel i form av banklån i jämförelsevis liten utsträckning. Medan företag ägda av svenskfödda personer tenderar att följa en hierarkisk ordning i företagsfinansiering från formellt till informellt kapital, föredrar många invandrarägda företag informella kapitalkällor som första finansieringsalternativ. De förlitar sig i första hand på lån från familjemedlemmar, vänner och ”affärsänglar”. Det gör att den gruppen av företag är hjälpta av att känna till vilka olika bootstrappingmetoder som står till buds.  

Med tanke på att företagande i olika regioner och inom olika näringsgrenar är en förutsättning för ekonomisk tillväxt och välfärd i Sverige är det inte tillfredsställande att en så pass stor andel av alla nystartade företag försvinner inom de fem första åren. Det är heller inte tillfredsställande att företag som drivs av kvinnor och medborgare med utländsk härkomst i relativt stor utsträckning finns med bland de företag som inte kan växa sig starka. En ökad satsning på att utveckla olika bootstrappingmetoder i företags start- och etableringsfas förefaller därför vara betydelsefull. En sund finansiering vis start och under de första verksamhetsåren kan också skapa förutsättningar för att i tillväxtfasen få tillgång till externt långfristigt kapital från traditionella finansieringskällor.

 

Kommentarer

Ingen har kommenterat än, var den första!

Om Darush Yazdanfar

Professor och verksam vid CER.

Vi som deltar

Barbro Widerstedt
Universitetslektor
Darush Yazdanfar
Professor
Heléne Lundberg
Professor
Irina Dimitrova
Doktorand
Dennis Hedback
Doktorand
Mustafa Nourallah
Doktorand
Peter Öhman
Centrumledare
Gästbloggare
Inlägg från våra gästbloggare.
Jimmy Jaldemark
Ämnesföreträdare Pedagogik
Masoome Abikari
Licenciand i företagsekonomi

Sidan uppdaterades 2022-02-08