Vetenskapliga discipliner som grund för en seriös diskussion om buzzwords

Oftast i meningen att ”digitaliseringen kommer” och verksamheten behöver förhålla sig till en bild av en naturlig förändring eller som att ”vi måste digitalisera” vår verksamhet för det är en källa till positiv utveckling av den egna verksamheten. Mer sällan vänder vi blicken mot vad vi egentligen menar med digitalisering och det finns många faror med sådana språkliga praktiker.

För det första, språkförbistringar kan leda till missförstånd. Den franske idéhistorikern och sociologen Michel Foucault lyfte begreppet diskurs och metoden diskursanalys som ett sätt att förstå hur vissa samtal utvecklas och vad dessa samtal gör med oss på olika plan. Den franske antropologen Calude Lévi-Strauss myntade begreppet floating signifier för att adressera hur vissa begrepp liksom flyter omkring och egentligen inte pekar mot något egentligt objekt och att vi inte heller har någon gemensam förståelse för vad det är. Konsekvenserna av en stark diskurs kring ett flytande begrepp är bland annat att maktfrågor förbises men också att vi tappar viktiga förmågor att översätta och göra begreppet förståeligt i konkreta kontexter eftersom vi tror att alla andra förstår och att vi förstår varandra.

För det andra, vi går miste om ett brett engagemang när många av oss tolkar digitalisering som något smalare än vad det är. Utan seriös begreppsutredning blir vi lätt historielösa och när det gäller digitalisering så ser vi tendenser att vi inte särskiljer digitalisering från industrialisering i tillräckligt stor utsträckning. Vi låter dåtidens teknikutvecklingsprofessioner stå ensamma än en gång trots insikter om teknikens baksidor.

För det tredje, när digitalisering i huvudsak tolkas som utveckling av tekniska artefakter med effektivisering som grundläggande ideal så går vi miste om innovationsutrymmet och möjligheten att även hantera andra viktiga ideal för att tillsammans kunna värna en hållbar samhällsutveckling där vi inte fråntar kommande generationer sin framtid.

Därför behöver vi ha fler seriösa samtal mellan olika vetenskapliga discipliner där dimensioner och aspekter av ”digitalisering” lyfts och forskarsamhället hjälps åt och bygger på varandras kunskapande. CERs fokus på att skapa en djupare förståelse för företags och individers ekonomiska relationer utmanar och bidrar med kunskap som digitaliseringsforskare varken ska eller hinner ta tag i. Disciplinära skiljelinjer behövs för att skapa rum för seriös dialog och disciplinära djup behövs för att vi inte ska falla in i någon slags respektlös hobbyforskande på områden där andra discipliner helt enkelt har så många fler år av kumulativt kunskapande i ryggen.

Att på det här sättet utforska gränslandet med respekt och nyfikenhet är grunden i den akademiska arbetsformen inom discipliner. När det gäller ett så historiskt genomgripande fenomen som digitalisering så behöver samma arbetsform breddas och ske transdisciplinärt. Digitalisering behöver fyllas med mer seriöst innehåll och akademin har en viktig roll i den utvecklingen som vi ska vara vaksamma på och inte slarva bort.

Katarina L Gidlund
Professor i kritiska studier av digitalisering och samhällsförändring,
Forum för digitalisering vid Mittuniversitetet