Ny forskning om gassensorer bidrar till den gröna omställningen
Mehdi Akbari Saatlu, doktorand på FSCN Research Centre vid Mittuniversitetet, har utvecklat teknik som kan göra det lättare att upptäcka farliga gaser och bidra till bättre miljö och säkerhet.
Den 24 januari 2025 försvarar Mehdi sin avhandling, "Advanced Nanomaterials for Gas Sensing", vid Mittuniversitetet. Hans arbete fokuserar på att skapa sensorer som kan detektera giftiga gaser som vätesulfid (H₂S) och metanetiol (CH₃SH). Dessa gaser kan vara skadliga för både människor och miljö, även i mycket små mängder.
Smarta sensorer som varnar i tid
Ett viktigt resultat av Mehdis forskning är en sensor han utvecklat som kan upptäcka extremt låga koncentrationer av H₂S, ända ner till 140 delar per biljon (ppt). Denna teknik möjliggör tidiga varningar om farliga gasutsläpp. För att uppnå detta använde Mehdi avancerade men kostnadseffektiva tillverkningstekniker såsom screentryck, Ultrasonic Spray Pyrolysis och Flame Spray Pyrolysis. Screentryck, en metod där porösa nanomaterial trycks på substrat, används bland annat för att skapa högpresterande sensorer. Detta gör det möjligt att producera sensorer som både är effektiva och billiga att tillverka.
Potential att förbättra luftkvaliteten i Västernorrland
En praktisk tillämpning av dessa sensorer, som Mehdi planerar att adressera, är att upptäcka och minska obehagliga lukter från industrianläggningar (främst från massa- och pappersindustrin) i Sundsvall och i Västernorrlandsregionen.
– Dessa sensorer skulle kunna erbjuda en effektiv lösning genom att upptäcka och övervaka skadliga gasutsläpp i realtid. Genom att göra detta kan de hjälpa industrier att minimera sin miljöpåverkan och förbättra luftkvaliteten, vilket direkt skulle gynna det lokala samhället, säger Mehdi Akbari Saatlu.
Så bidrar forskningen i den gröna omställningen
Mehdis forskning kan spela en viktig roll i arbetet för en bättre miljö. Sensorerna kan hjälpa industrier att minska sina utsläpp genom att upptäcka och stoppa farliga gaser tidigt. Det kan leda till renare luft och mindre föroreningar.
– Dessutom är metoderna som används för att tillverka sensorerna miljövänliga och sparar energi. Eftersom sensorerna håller länge minskar de också mängden elektroniskt avfall, säger Mehdi Akbari Saatlu.
Användningsområden
De nya sensorerna kan användas på många olika sätt, till exempel:
· Industrin: För att upptäcka och varna för farliga gaser i fabriker och raffinaderier.
· Miljön: För att mäta luftkvalitet och spåra utsläpp.
· Naturgas: För att hantera gas säkert genom att identifiera giftiga ämnen.
· Städer: För att övervaka luftkvaliteten i smarta stadsnätverk.
Nästa steg
Det har varit en utmaning att skapa sensorer som är både känsliga och enkla att tillverka i stor skala. Mehdi har dock lyckats ta fram metoder som gör detta möjligt.
– Jag hoppas kunna testa sensorerna i verkliga miljöer och fortsätta utveckla tekniken, till exempel göra dem trådlösa och ännu mer precisa, säger han.
En viktig del av framtidens teknik
Mehdis forskning, som fått stöd från Vinnova och MiLo-projektet, visar hur vi med ny teknik kan möta stora utmaningar för både miljö och säkerhet. Hans arbete är ett steg framåt för att skapa en miljövänligare och säkrare värld.
Disputation
Disputationen äger rum den 24 januari 2025 kl. 08:00 i sal C312 på campus Sundsvall och via Zoom. Opponent är professor Elisabetta Comini från Universitetet i Brescia, Italien, och huvudhandledare är docent Göran Thungström, Mittuniversitetet.
Kontakt:
Mehdi Akbari Saatlu, doktorand, forskningscentrumet FSCN, Mittuniversitetet
010-1428161, mehdi.akbarisaatlu@miun.se