Att ställa om mindre och mellanstora städer till hållbara livsmedelssystem genom stadsodling

Forskningsprojektet handlar om hinder och möjligheter i mindre och mellanstora kommuner för utökad stadsodling samt dess potential i övergången mot mer hållbara städer.

Nio människor arbetar i ett gemensamt trädgårdsland

I projektet undersöks hur olika samhällsaktörer samverkar för att utveckla stadsodlingar och policies kring dessa i fyra olika städer, vilken betydelse lokala gräsrotsrörelser har för processerna, och hur platsspecifika egenskaper påverkar utvecklingen.

Med en ökande urbanisering och växande andel av befolkningen som bor i städer krävs nya och innovativa sätt att hantera de problem som uppstår. Stadsodling handlar inte enbart om odling av sina egna grönsaker utan även om social gemenskap, lärande och tillhörighet till en plats. Politiska beslutsfattare ser också stadsodling som ett sätt att stärka lokal matproduktion, skapa kapacitet för självförsörjning och bidra till grönare städer. Stadsodling har därför potentialen att bidra till uppfyllandet av Agenda 2030:s 11 delmål om hållbara städer och samhällen på flera sätt och inte minst som en del av omställningen till en mer hållbar matproduktion.

Utifrån en tvärvetenskaplig etnografisk ansats baserad på såväl observationer som intervjuer och GIS-kartläggningar liksom dokumentstudier studeras fyra svenska små och mellanstora städer: Östersund, Härnösand, Södertälje och Lund. Projektet kommer även att utföras i nära samverkan med en referensgrupp med representanter för de fyra städernas olika stadsodlingsaktörer.

Forskningsprojektet förväntas leda till en ökad kunskap om hur stadsodling kan bidra till omställningen till mer hållbara städer.

Aktuellt

Ökad hållbarhet genom stadsodling - Motiv, mobilisering och samverkan
I den här rapporten utforskas hur samverkan, platsbaserade initiativ och kooperativa lösningar kan bidra till ett mer hållbart och motståndskraftigt livsmedelssystem. Genom konkreta exempel och teoretisk förankring ger rapporten inspiration till nya vägar framåt – tillsammans. Läs rapporten här.
Forum för genusforskning (FGF) släpper antologi om odling, makt och mening.
Denna antologi tar ett brett grepp om odlingens betydelse i samhället och samlar bidrag med olika ansatser och perspektiv, inklusive odling i relation till genus, maktstrukturer och kulturella uttryck. Nästa deadline i processen är den 20 juni. Läs mer här.

Publiceringar

2025

Bengtsson, A. & Haller, H. (2025). Urban agriculture—An assessment of the potential of private gardens to cover the nutritional needs in four Swedish cities. Urban Agriculture & Regional Food Systems, vol. 10: 1

2024

Kjellberg, M. Skoglund, W. & Haller, H. (2024). Decreasing the carbon footprint of food through public procurement: —A case study from the municipality of Härnösand. Frontiers in Nutrition, vol. 11

Montelius E, 2024. Growing Utopia: undoing risk through self-sufficiency and urban gardening? Journal of Risk Research, 1-13.

Pilflod Larsson, E. (2024). The Animal in Closed-loop Food Innovations: Mythologization, Technology and Relations. Synthesis: 16, ss. 89-109

Pilflod Larsson E, Giritli Nygren K, 2024. Cultivating thirdspace: Community, conflict and place in Swedish allotment gardens. Landscape and Urban Planning 243 (1), 104959

2023

Elnour, M. Haller, H. & Martin, M. (2023) Life cycle assessment of a retail store aquaponic system in a cold-weather region. Frontiers in Sustainability. Vol 11.

Pilflod Larsson, E. & Giritli Nygren, K. (2023). Urban gardening as a risk-reduction strategy: An intersectional analysis of top-down gardening initiatives. Journal of Risk Research