Valundersökning: Sametingsval

För att förstå och utveckla de demokratiska institutionerna behövs det i varje demokrati kunskap om det egna samhället och dess medlemmar å ena sidan och om de centrala politiska institutionerna å den andra. Kunskap om befolkningens politiska deltagande, åsikter och beteende är här centralt och systematiska empiriska studier av väljare och partier har i linje med det utgjort ett av statsvetenskapens kärnområden sedan lång tid tillbaka.

Forskargruppen bakom valundersökningen Sametingsval 2025 har tidigare genomfört de tre tidigare väljarundersökningarna i samband med val till Sametinget 2013, 2017 och 2021. I dessa undersökningar har vi bland annat studerat valdeltagande, politiskt förtroende, sammansättningen av partiernas väljare, väljarnas åsikter i olika sakfrågor och medievanor. Ett nytt frågebatteri om självbestämmande lades till väljarundersökningen 2017 och i 2021 års undersökning studerar vi särskilt väljarnas upplevelser av diskriminering och hur det kan påverka politiskt deltagande.
Vill du veta mer om 2021 års resultat? Läs blogginläggen som redovisar de viktigaste resultaten från vår nya bok. 

• En valrörelse i förändring – vad Sametinget kan lära oss om demokratisk konsolidering
• En väljarkår i rörelse – vad partivalet i Sametingsvalet säger om samisk politik
• Vem röstar på vem? Vad partiernas väljare berättar om den samiska politiken

2025 års väljarundersökning kommer att skickas ut av Institutet för framtidsstudier under maj månad till ett urval om 3000 röstberättigade till Sametingsvalet. I undersökningen har vi för första gången med frågor om hur sametingsväljarna ser på klimatförändringarna och vilka klimatåtgärder som behövs.

Det är i dessa sammanhang otroligt viktigt att göra studier över tid – att samla longitudinella data – så att vi kan studera både kontinuitet och förändring bland väljarkåren på en aggregerad nivå: ökar eller minskar exempelvis förtroendet för Sametinget bland väljarna?