Vem röstar på vem? Vad partiernas väljare berättar om den samiska politiken
De samiska väljarna är långt ifrån en enhetlig grupp och det märks tydligt när man tittar närmare på vilka som röstar på vilket parti i Sametingsvalet.
I kapitel 4 analyserar Ulf Mörkenstam, Stefan Dahlberg och Tim Segerberg hur partiernas väljare skiljer sig åt när det gäller kön, ålder, utbildning, sysselsättning, bostadsort, grad av samisk integration, identitet och upplevelser av diskriminering. Resultatet visar att partierna i Sametinget representerar olika delar av det samiska samhället – både socialt, kulturellt och geografiskt.
Vissa mönster är särskilt tydliga. Guovssonástis och Sámiid Riikkabellodats väljare är starkt överrepresenterade bland dem med hög social integration i det samiska samhället. Deras väljare är oftare kvinnor, bor oftare i Kiruna eller i förvaltningskommuner och identifierar sig i högre grad främst som samer. De upplever också diskriminering oftare än andra. I kontrast till detta står Jakt- och Fiskesamernas väljare: här är män i majoritet, många är äldre, bor mer utspritt i landet och har en lägre grad av samisk integration. Fler av deras väljare identifierar sig som både samer och svenskar – eller som svenskar – och upplever i lägre grad diskriminering.
Landspartiet Svenska Samer, Vuovdega och Samerna/Sámit placerar sig mer i mitten. Dessa partier har väljare som generellt har medelhög integration, ofta bor i större städer eller utanför kärnområdena i Sápmi, och är mindre entydiga i sina identitetsuttryck. En del av dessa partier har också särskilt många högutbildade väljare – som Landspartiet, medan andra – exempelvis Samerna – är tydligt kvinnodominerade.
Min Geaidnu sticker ut på flera sätt. Detta är ett parti med unga, högutbildade väljare – ofta kvinnor och studenter – med medelhög integration och stark samisk identitet. Partiets väljare upplever i hög grad att samer är diskriminerade och de befinner sig geografiskt ofta i städer som Umeå eller i "övriga landet". Det gör att partiet fungerar som en slags progressiv röst för unga samer med ett starkt urfolkspolitiskt engagemang.
Trots dessa skillnader finns också en viss stabilitet. De partier som hade en tydlig väljarprofil 2013 har till stor del kvar den även 2021. Men förändring pågår – vissa partier breddar sitt stöd, andra spetsar sin profil. Väljarnas sammansättning påverkar inte bara partiernas positioner utan formar också hur den samiska demokratin utvecklas.
Kapitel 4 visar att partierna i Sametinget inte bara är organisatoriska enheter – de representerar olika erfarenheter, livsvillkor och synsätt inom det samiska samhället. Det gör Sametinget till en spegel av den samiska mångfalden men också till en arena där frågor om tillhörighet, rättigheter och representation ständigt förhandlas. För forskare som intresserar sig för hur demokrati fungerar i urfolkskontexter är detta en ovärderlig insikt: partipolitiken i Sametinget är djupt förankrad i sociala och kulturella skiljelinjer och därmed kanske mer representativ än man först tror.