FAQ‑forskningsdata

Forskningsdata är den information du som forskare samlar in och/eller bearbetar för att analysera som del av en forskarstudie. Vad som utgör forskningsdata kan skilja sig mellan olika ämnen, exempel på olika typer av data är mätresultat, intervjuer, ljudinspelningar, filmer, bilder eller texter.

En datahanteringsplan (DHP) är ett formellt dokument som beskriver hur datamaterial ska hanteras under ett forskningsprojekt och vad som ska ske med denna data efteråt.

Tillgängliggörandet av forskningsdata ska ske efter devisen - Så öppen som möjligt, så begränsad som nödvändigt.

Öppen tillgång till forskningsdata är del av en EU-gemensam övergång till ett öppet vetenskapssystem. Fler och fler forskningsfinansiärer kräver numera att du ska skriva en datahanteringsplan och att data ska göras tillgängligt efter projektets slut. Vissa tidskrifter vill att du ska göra din data tillgänglig för granskning under peer-review processen samt att data ska finnas bifogat med artikeln. Forskningsdata kan göras öppet tillgänglig i ett datarepositorium så som exempelvis SND (Svensk nationell datatjänst).

Öppen tillgång till forskningsdata bidrar till ökad transparens inom forskningen då det är enklare att ta del av den data som studier bygger på. Du som forskare har möjlighet att ta del av redan existerande data vilket kan spara tid och pengar. Med de bestämmelser som gäller för öppen tillgång så får universitetet ett tydligare mandat att säkert bevara och tillgängliggöra forskningsdata. Lagar och avtal som reglerar vilken data som kan lämnas ut ska fortfarande respekteras.

Du kan alltid vända dig till vår stödfunktion kallad DAU (Data Access Unit) med frågor om forskningsdata. Stödfunktionen består idag av bibliotekarier, arkivarie, IT-personal och universitetsjurist. Vi kan hjälpa dig att komma i gång med en datahanteringsplan, välja datarepositorium och hjälpa till med registreringen, svara på frågor om lagring, juridik och arkivering med mera.

Skriv till researchdata@miun.se så svarar vi dig inom kort!

Vi rekommenderar att du använder verktyget DMPonline för att skriva din plan. Där hittar du färdiga mallar att fylla i. Du kan under projektets gång uppdatera din plan och få den granskad av DAU.

FAIR innebär att forskningsdata ska vara Findable (sökbara), Accessible (tillgängliga), Interoperable (kompatibla) och Reusable (återanvändbara). Att upprätta en datahanteringsplan är det första steget i processen att hantera forskningsdata i enlighet med FAIR-principerna.

Metadata är strukturerad och beskrivande information om data.

Metadata finns av olika slag:

• Beskrivande - exempelvis titel, författare
• Administrativa - exempelvis filformat, rättigheter, licens
• Strukturella - exempelvis beständig identifierare såsom DOI

För att forskningsdata ska kunna återfinnas och användas av andra är det viktigt att du skriver ned tillräckligt med metadata. En utomstående forskare utan tidigare kunskap om ditt projekt ska genom metadata kunna skapa sig en bild av ditt material och via metadata avgöra om det här är data som kan vara intressant att använda i ett eget projekt. Det är bra att börja med detta redan i början av ett forskningsprojekt eftersom det kan vara svårt att återskapa metadata till stora datamängder vid ett senare skede.

Det kan vara en stor fördel att använda sig av en metadatastandard. En metadatastandard är en uppsättning av regler som bestämmer hur metadata ska beskrivas och kategoriseras. Olika forskningsdiscipliner kan ha olika metadatastandarder.

Inom samhällsvetenskap används ofta metadatastandarden DDI som även rekommenderas av SND och används i deras inmatningsformulär. Här kan du hitta flera olika metadatastandarder utifrån ämnesdisciplin.

Beroende på vad din data innehåller så rekommenderar MIUN följande:

• Valvet (känslig information som kan delas internt och externt)
• Sharepoint och OneDrive (ej känslig information som kan delas)
• Katalog på servern (känslig och ej känslig information som kan delas internt)

Arkivansvaret faller på det lärosäte som vid uppstart av projektet utses till huvudman, vilket antingen framgår av datahanteringsplan eller annat avtal/överenskommelse.

Primärdata ska antingen bevaras för all framtid eller gallras efter en viss tid. För att avgöra vilket, så behöver man titta på om materialet uppfyller vissa kriterier. Kontakta arkivarien för vägledning.

Ska handlingarna bevaras ska de förvaras i något av våra arkiv. Arkivet tar även väldigt gärna emot handlingarna om de ska gallras, då de ska finnas under så lång tid att arkivet är den säkraste platsen för lagring.

Om handlingarna är inkomna/upprättade på papper ska de arkiveras på papper i någon av våra arkivlokaler. Är handlingarna däremot inkomna/upprättade elektroniskt/digitalt så ska de arkiveras i vårt e-arkiv.

Det finns mer information om hantering av forskningshandlingar på vår webb och i Mittuniversitetets informationshanteringsplan

 MIUN har tillgång till GitLab, fråga INFRA så kan de hjälpa dig.

Det är den ansvarige forskaren. Vem detta är avgör du, det kan vara du som skriver planen, en handledare eller doktorand.

Logga in i DORIS via den här länken. Om du har skrivit en datahanteringsplan så utgår du från vad som står i den för att fylla i fälten i DORIS. När du skrivit klart så kommer din katalogpost granskas av bibliotekarier och personer från SND.

I 2016 års forskningspolitiska proposition angav regeringen målet att all offentlig finansierad forskning ska verka för att tillgängliggöra forskningsdata. Regeringen skärpte målet år 2020 i proposition 2020/21:60 genom att ange år 2026 som sista datum för omställningen till öppen vetenskap i Sverige. Det här innebär att den forskning som bedrivs med anslag från staten ska tillgängliggöra projektets forskningsdata.

Framtagandet av forskningsdata tar stora resurser i anspråk, både tid och pengar. Genom att möjliggöra delandet av forskningsdata används dessa resurser mer effektivt. Öppen tillgång till forskningsdata öppnar även upp för mer granskning av forskningsresultat. När granskning av forskning blir enklare att genomföra, genom att enkelt kunna ladda ned data från repositorier eller genom att skicka en förfrågan till det aktuella lärosätet, så stärks kvalitén på forskningen.