Svensk‑indisk forskning visar att stubbränning försämrar hälsan
Punjab är epicentrum för stubbränning i Indien. Trots att majoriteten av invånarna är medvetna om de skadliga effekterna av att bränna skörderester, är det fortfarande en utbredd praxis, med allvarliga konsekvenser för hälsan, hushållens utgifter och miljön.
– Ett av de mest anmärkningsvärda resultaten var att migrantarbetare, som bara vistas i regionen för att hjälpa till med sådden, rapporterade bättre hälsa än den genomsnittliga invånaren. Detta antyder att exponering för stubbränning kan spela en betydande roll i att försämra hälsan för lokalbefolkningen, säger Koustuv Dalal, projektledare, senior hälsoekonom och professor i folkhälsovetenskap vid Mittuniversitetet.
Rapporten ”Insights and Realism of Stubble Burning in India: Health Economics Analyses” är resultatet av ett samarbetsprojekt mellan Mittuniversitetet och Indian Institute of Technology i Ropar. Projektet, som finansierats av Vetenskapsrådet, har fördjupat förståelsen för de sociala, ekonomiska, miljömässiga och hälsomässiga konsekvenserna av stubbränning i Punjab, Indien.
– Vår forskning visar att stubbränning har långtgående konsekvenser, för luftkvaliteten och människors livskvalitet. Vi upptäckte att den hälsorelaterade livskvaliteten är så pass låg i regionen att resultaten tyder på ett behov av omfattande insatser för att förbättra både hälsa och miljö, säger professor Koustuv Dalal.
Forskningsstudierna, som genomfördes i fyra distrikt i Punjab, mätte utsläpp från stubbränning och analyserade dess effekter på vatten- och jordkvalitet. Dessutom utvärderade fokusgrupper och intervjuer invånarnas hälsa, ekonomi samt medvetenhet och uppfattning om effekterna av stubbränningen.
I rapporten konstateras att stubbränning kan kopplas till en rad hälsoproblem som exempelvis hosta, andningsproblem, allergiska reaktioner, cancer och matsmältningsbesvär. Ungdomar rapporterar att de påverkas i sina dagliga aktiviteter, och infertiliteten i regionens problemområden har ökat markant.
Utöver hälsoeffekterna rapporterar en majoritet av familjerna att de spenderar mer än 10 procent av sina månadsutgifter på sjukvårdskostnader, vilket understryker de ekonomiska bördorna.
Koustuv Dalal, projektledare, senior hälsoekonom och professor i folkhälsovetenskap vid Mittuniversitetet. Privat bild.
– Det är avgörande att beslutsfattare och samhällen i Punjab antar en helhetsstrategi för att förhindra stubbränning. Vår forskning pekar på potentialen hos alternativa metoder som subventionerad maskinell utrustning, utveckling av marknader för halm som råvara och diversifiering av grödor, särskilt odling av basmatiris, säger professor Dalal.
Med rapporten hoppas forskarna kunna bidra till att skapa samhällsengagemang och öka kapaciteten för att minska skadliga effekter av stubbränning i Punjab och andra regioner i Indien.
– Genom att kombinera tekniska lösningar och samhällsdriven medvetenhet kan man ta ett steg mot renare luft och bättre hälsa för kommande generationer. Studien har enorm betydelse i den aktuella situationen eftersom stubbränning ökar som ett globalt problem och späder på växthuseffekten, avslutar professor Koustuv Dalal.
Här kan du ladda ner rapporten.
Kontaktuppgifter:
Koustuv Dalal, projektledare , Senior hälsoekonom och professor i folkhälsovetenskap vid Mittuniversitetet, 072-593 29 95, koustov.dalal@miun.se