BLAD: en idé – flera möjligheter

Under dagen presenterade Peter Öhman, Jimmy Jaldemark och jag delar av Mittuniversitets regionala engagemang och i synnerhet projekten BLAD (behovsstyrt lärande med anpassat deltagande) och BUFFL. Med på scenen fanns idag också två deltagare i den första omgången BUFFL-kurser och efter seminariet tilldelades Jimmy Ekonomiforskningsinstitutets stipendium för hans arbete och engagemang i just projektet BUFFL. Att fått vara med när de första idéerna till det som nu är BLAD och BUFFL föds till att idag få se livs levande deltagare är för mig något väldigt glädjande och ytterligare ett bevis på vilket fantastiskt lärosäte vi har. Här går det faktiskt att förvandla idéer till verkstad ganska fort och våra idéer kan göra verklig skillnad och bland annat bidra till utveckling av vår region och vårt land.

Hur började då BLAD? För ungefär tre år sedan träffades Anna-Lena Perdahl och jag på ett kafé och hon ville då prata om hur universiteten på ett mycket bättre sätt skulle kunna möta offentlig sektors och näringslivets utbildningsbehov. Kompetensutveckling, kompetensväxling och – kort och gott – livslångt lärande. Hennes önskan var att universitet och högskolor skulle vara mycket mer engagerade i detta och hennes tanke var att vi borde kunna erbjuda korta kurser uppbyggda av små moduler som deltagarna kunde börja och sluta i sin egen takt. Vi skulle inte tvinga arbetsgivare att binda upp sin personal för utbildningsinsatser under lång sammanhängande tid, något som traditionellt gjort att både kommuner, regioner och företag oftare vänder sig till utbildningskonsulter än universitet eller högskolor när det gäller kompetensutveckling. Det ska i detta fall, som ofta handlar om uppdragsutbildning, vara individens, företagets eller organisationens behov som styr vilken utbildning som ska erbjudas. I fullformat eller genom att delar av en utbildning bryts ut. Vi nappade båda två på idén, skissade på upplägg och insåg att det här dessutom, glädjande nog, är ett område som kommer att omfatta nästan hela universitetet. Alla institutioner skulle kunna vara med och givetvis handlar det om innehållet, men till det behövs nya pedagogiska upplägg, utbildningsteknik, många frågor kring antagning och examina, uppdragsutbildningsjuridik, avtalsskrivande, högskolepedagogiskt stöd och en mängd andra delar. Idéerna presenterades i en debattartikel i Östersundsposten den 5 december 2017 (https://www.op.se/artikel/debatt-nu-kan-mittuniversitetet-erbjuda-en-ny-form-av-kompetensutveckling)

Anna-Lena diskuterade detta med flera delar av universitetet och ett par som verkligen nappade på idén och skulle kunna driva den till något konkret var Jimmy Jaldemark och Ulrika Auno. Efter ytterligare diskussioner mellan mig, Anna-Lena, Ulrika och Jimmy kunde vi för ett drygt år sedan fatta beslut om ett nytt projekt – BLAD – med Åsa Bång och Jimmy som projektledare och en styrgrupp bestående av Ulrika, Anna-Lena, mig och Eva Dannetun.

Ungefär i samma veva kom Vinnova ut med en utlysning för ”korta flexibla kurser”. Här var Jimmy snabb på att snappa upp det hela och tillsammans med Peter Öhman skrev de ihop en ansökan och ett projekt som riktade sig mot bank- och försäkringsbranschen. Peter kunde med CERs stora nätverk engagera de större bankerna och försäkringsbolagen. Projektet kom att gå under namnet BUFFL, Branschutveckling hos banker och försäkringsbolag genom flexibelt livslångt lärande. Det bygger på BLAD-konceptet och är – i mina ögon – en riktig framgångssaga. Här har några av de största bankerna och försäkringsbolagen i landet engagerat sig i att skapa kompetensutveckling i detta koncept. Kurser och kursmoduler utvecklas gemensamt av oss och dem, deltagarna tar med egen data som de jobbar med, vilket leder till att inte bara individen utan också organisationen utvecklas. Hela utbildningen består av ett paket om 36hp, men deltagarna/arbetsgivarna kan välja att läsa alltifrån 1,5hp upp till alla 36hp. Utvecklingen sker också agilt såtillvida att när den första 1,5hp-modulen är genomförd tas erfarenheter med för att direkt kunna ändra och prova delvis annat upplägg i nästa modul. På detta sätt är målet att utveckla en modell som kan passa alla branscher – näringsliv likaväl som offentlig sektor.

Det är inte utan att jag känner en viss stolthet över de medarbetare som finns vid vårt universitet. Att en dag som denna se kedjan, från Anna-Lenas idéer och upplägg till Peters och Jimmys konkreta genomförande, sluta sin första loop genom att två deltagare berättar om sina erfarenheter och Jimmy mottager Ekonomiforskningsstiftelsens stipendium gjorde sannerligen den här dagen lite speciell!

Men, som vi alla inblandade har sagt, utvecklingen av BLAD är inte något snabbt projekt. Vi tänker oss säkert en tioårsplan. Inte minst med tanke på att det krävs en hel del kulturarbete både kring synen på uppdragsutbildning och hur den kan (och ska!) leda till väsentligt ökad kvalitet i vår ordinarie utveckling, den digitala kompetensen hos oss lärare, flexibiliteten hos flera avdelningar inom förvaltningen och mycket mycket mer. Men vi är på gång och vi kan bli lärosätet med stort L när det gäller livslångt lärande!