Budgetprop

Så långt vi idag kan se, så är mycket på utbildningssidan känt sedan tidigare, medan forskningsmedel än så länge är mer oklart, något som är helt förståeligt med tanke på att forskningspropositionen presenteras i höst.

Tittar vi så på utbildningssidan, så fortsätter satsningarna ungefär som under den gångna våren och sommaren. En hel del i propositionen var känt sedan tidigare, men utfallet för Mittuniversitetet får sägas vara mycket positivt. Åtminstone kortsiktigt! Jag intervjuades i förra veckan av SVT Jämtland och framförde då, liksom ständigt, kritik mot att mycket som görs av statsmakterna kring högre utbildning är alltför kortsiktigt. Satsningar på vissa områden eller typer av utbildning som bara är några år medför att vi inte kan bygga ett långsiktigt hållbart och bra utbildningsutbud. Hellre något mindre satsningar, men mer långsiktigt anser jag. Nåväl, för oss innebär propositionen en ökning av utbildningsanslaget med 10%. Detta överstiger riksgenomsnittet och kan jämföras med t.ex. Umeå universitet som får en ökning på 7,6% eller Linné med 7,4%.

Mycket var som sagt känt: 181 nya basårsplatser och 120 HST till bristyrken. Vi får också 68 HST för livslångt lärande, 7 platser till lärarutbildningens kompletterande pedagogiska utbildning (KPU) och 52 platser till avancerad nivå. Slutligen 54 HST förutbildning i hela landet (en takbeloppshöjning). Det här med platser är såklart riktmärken och beror helt och hållet på vilket ämnesområde vi placerar medlen inom. Totalt får vi en ökning med 58 mnkr. Från 583 till 641 mnkr. Vid förra veckans ledningsråd inledde vi diskussioner med dekanerna om hur de nya medlen ska fördelas mellan fakulteterna och beslut därom kommer att fattas inom kort.

Forskningssidan är som sagt svårare att säga något om. Positivt är att utbildningsdepartementet förefaller ha varit tämligen framgångsrika i regeringens budgetplanering. Vår sektor tillförs nästa år 3,4 nya miljarder. Grova ramar har presenterats. Således ökas t.ex. Vetenskapsrådets budget med 1,1 miljarder under 2021 Detta inkluderar infrastruktursatsningar på 400 mnkr och en tillfällig satsning på ESS på 340 mnkr. Forte, Formas och Vinnova får en ökning med 105 mnnkr, 257mnkr respektive 545 mnkr. RISE 95mnkr och Rymdstyrelsen 10mnkr.

Universitet och högskolor tillförs 2021 nästan 1,3 miljarder. I detta ligger en särskild förstärkning om 500 mnkr till basanslagen. En permanent höjning av basanslagen görs med 720 mnkr 2021, något som ökas till 900 mnkr 2024. Hur basanslagen ska fördelas mellan lärosätena är ännu inte klart och är självklart en inte helt enkel ekvation att lösa. Många viljor och många argument. Vi har, tillsammans med övriga universitet i femklövern (Linné, Karlstad, Örebro och Malmö), de senaste åren argumenterat starkt för att våra basanslag måste höjas framförallt för att vi ska kunna behålla (och öka) kvaliteten och forskningsanknytningen i våra professionsutbildningar (se tidigare blogg om besök i riksdagen) och för att vi ska kunna fortsätta ta ett stort regionalt ansvar. Forskningssamarbeten med såväl näringsliv som offentlig sektor och andra delar av samhället kräver medfinansiering av oss och då behöver vi ökade basanslag. Andra lärosäten argumenterar såklart för ökad excellensforskning, infrastrukturkostnader och mycket annat. I december får vi se var det hela landar. Att basanslagen ökas är naturligtvis väldigt positivt och något vi länge kämpat för. Samtidigt kan man konstatera att ökningarna på övriga delar av vår sektor (forskningsråd o.dyl) är större, varför balansen mellan universiteteten och externa parter fortsätter att öka till universitetens nackdel.

Så långt kan vi alltså känna oss hyggligt nöjda. Det gäller nu att vi faktiskt har förmåga att ta hand om alla nya medel och göra verkstad av såväl avancerad nivå, som bristyrken och basår. Slutligen ska vi komma ihåg att med tanke på hur riksdagen idag ser ut och fungerar får vi nog lägga in en brasklapp om att saker och ting möjligen kan förändras när propositionen väl ska behandlas i riksdagen. Min gissning är att man är hyggligt överens på utbildningssidan medan det nog finns ganska stora skillnader mellan partierna vad gäller synen på forskning och hur forskningsmedlen ska fördelas.

Vi har således ytterligare en spännande höst framför oss och får se fram emot forskningspropositionen i slutet av november eller december.