Högskolor och stora universitet vinnare i forskningspropositionen

För en dryg månad sedan presenterades forsknings- och innovationspropositionen för 2021–2024 Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige och i april väntas riksdagen ta beslut. Förra gången det var dags, dvs 2016, trycktes mycket på samverkan och denna gång ser vi fokus på öppen publicering, en del förändringar i Högskolelagen, satsningar på forskarskolor, nationella forskningsprogram, en ökad miniminivå för forskning som är knuten till lärosätets utbildningsvolym (vilket gynnar högskolorna) samt nya förväntningar på lärosätena att profilera sig gentemot varandra.

Politiken utgår traditionsenligt från målet att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en framstående kunskapsnation. I propositionen föreslås att anslagen till forskning ska öka med hela tio procent under de närmaste fyra åren. Det betyder en kraftig nivåhöjning av de statliga satsningarna på forskning och innovation med 3,4 miljarder 2021. Åren 2022, 2023 och 2024 beräknas satsningarna till knappt 3,2 miljarder kronor, 3,3 miljarder kronor respektive 3,75 miljarder kronor.

En betydande del av förstärkningen föreslås ta (om)vägen via de statliga forskningsfinansiärerna, vilket i sig är bekymmersamt. Konsekvensen blir nämligen att en allt större andel av de statliga forskningsmedlen går till de statliga forskningsfinansiärerna istället för att läggas ut på lärosätena som ökade basresurser. Här blir sannolikt de stora universiteten vinnare. Man ska komma ihåg att idag går 50 procent av statens utgifter för FoU direkt ut till lärosätena medan 30 procent går till de forskningsfinansierande myndigheterna. Vad är det för fel på fria forskningsmedel kan man undra?

Det är inte förvånande att det på grund av Covid-19 finns en oro för att finansieringen från privata forskningsfinansiärer och näringslivet kommer att minska under den närmaste tiden. Den oron ligger sannolikt till grund för regeringens förslag av ett tillfälligt forskningsanslag på 500 miljoner kronor år 2021. Utöver detta uppgår den totala höjningen av basanslagen till 720 miljoner under 2021 för att öka till 900 miljoner per år från 2024. 

Vidare föreslår propositionen satsningar på fem övergripande samhällsutmaningar där ny kunskap anses vara särskilt angelägen; klimat och miljö, hälsa och välfärd, digitalisering, kompetensförsörjning och arbetsliv samt ett demokratiskt och starkt samhälle. Inom dessa områden föreslås en lång rad insatser.

I propositionen föreslås också en ny modell för fördelning av basanslag som ska införas 2023. Den nya resursfördelningsmodellen bygger på förslag i utredaren Pam Fredmans Styr- och resursutredning (STRUT) och avser att ge uppdrag till forskningsfinansiärerna att i samråd med universitet och högskolor utveckla modellen. Från 2023 ska 500 mkr fördelas till profilområden som är strategiska forskningssatsningar av hög kvalitet som lärosätena själva ska definiera. Profilområdena syftar till att stärka lärosätenas forskningsprofiler och bidra till ökad kvalitet i forskningen. Det är alltså lärosätena, inte enskilda forskare, som är tänkta att ansöka om medel till profilområden och de statliga forskningsråden ska ansvara för att göra sakkunnigbedömningar av ansökningarna utifrån vetenskaplig kvalitet och samverkan. Rådens bedömningar blir underlag för kommande beslut om medel.

Satsningen liknar lite de på strategiska forskningsområden (SFO) från 2008, men med den stora skillnaden att lärosätena själva ska formulera och föreslå inriktningen på profilområdena. Samtliga lärosäten ska kunna tilldelas minst ett profilområde är det sagt.

Det finns förstås många kvarvarande frågor kring förslaget på profilområden men klart är att vi, liksom andra lärosäten, behöver inleda det interna arbetet relativt snart. Att ta fram profilområden kan möjligtvis vara enklare för (ibland redan profilerade) högskolor än för breda universitet. Jag tänker exempelvis på Stockholms universitet som visserligen har mejslat fram profilområden men att de blivit hela 16 stycken till antalet.

Vad gäller profilområden så kommer vi närmast att lyfta frågan i Forskningsrådet. Värt att notera är att det ännu inte finns någon information om hur propositionens olika förslag skulle fördelas på lärosätena.