Idrottsuniversitet

I och med den rekryteringen är det första steget i att skapa ett ”idrottsuniversitet” klart. Kerry McGawley som idrottskoordinator på 20% och den biträdande på 100%. Än så länge är de anställda vid Hälsovetenskap, men Kerry har som uppdrag att under 2018 utarbeta ett förslag till hur ”idrottsuniversitetet” ska organiseras och var det ska ligga i vår organisation.

Sedan jag för lite drygt ett år sedan började vid Mittuniversitetet har jag tyckt att den idrottsrelaterade forskningen, utbildningen och samverkan skulle vinna mycket på att ha en sammanhållande funktion för att vi ska kunna utvecklas ytterligare. Att vi nu är framme vid åtminstone första steget känns väldigt bra. För mig är det också ett tecken på hur det vid Mittuniversitetet kan gå relativt snabbt att göra förändringar som förbättrar vår verksamhet. Det är en av våra styrkor och något som inte gäller alla universitet. En sak som jag på rektors uppdrag ägnat ganska mycket tid åt det senaste halvåret är att vara ute och träffa specialidrottsförbund och andra externa parter. Något som då ofta framkommit är att de tycker det är svårt att veta vart man ska vända sig vid Mittuniversitetet. Vintersportcentrum, SportsTech, Etour eller samverkansavdelningen? Med ett idrottsuniversitet får vi inte bara lättare att jobba med externa parter, utan också att vi internt kan hålla ihop och hitta nya samarbeten. Det gäller både forskning och utbildning och, inte minst viktigt, våra elitidrottsstudenter. När vi nu blir riksidrottsuniversitet är det ännu viktigare.

Det händer mycket annat på idrottsområdet också. Jag har även arbetat med att driva frågan om att Mittuniversitetet, Region Jämtland/Härjedalen, Skidskytteförbundet och Skidförbundet ska samarbeta med Umeå universitet för att komplettera det Mittuniversitetet kan erbjuda med det medicinska området. Umeå universitet bedriver delar av sin läkarutbildning i Östersund och har där ett antal lärare och forskare anställda. Det betyder att vi kan utveckla ett bra samarbete både kring utbildning och forskning och samtidigt kan på sikt idrottsförbunden få tillgång till medicinsk kompetens och forskning. Hittills har vi fört samtal med dekanen vid medicinska fakulteten och programansvarig för läkarutbildningen i Umeå, skidskytteförbundet och Östersunds kommun. Detta ligger bara i sin linda, men om alla krafter förenas skulle det kunna leda till något mycket positivt för Mittuniversitetet och ytterligare stärka oss och Östersund och ytterligare bidra till Mittuniversitetet som Sveriges centrum för vinteridrott och parasport.

Vi håller nu också på att skriva avtal med WCR2019 (VM-regionen, skidskytte och alpint) och ett nytt avtal med Ski Team Sweden Alpine (alpina delen av svenska skidförbundet). Nytt kring detta är att vi nu skriver övergripande avtal med Mittuniversitetet och inte separata avtal med olika avdelningar inom universitetet. Det hindrar naturligtvis inte att olika avdelningar skriver hängavtal, men framförallt hoppas jag det ska underlätta samarbeten mellan olika avdelningar. Idrottsfrågor är högst relevanta inte bara för SportTech, Vintersportcentrum och Etour, utan nästan större delen av universitetet. Till exempel STC, psykologi, pedagogik, CER och historia är, bara för att nämna några, delar som borde kunna vara involverade. För att stimulera nya områden kopplade till idrott kommer avtalet med WCR2019 att bygga på att universitetet avsätter en del medel som olika avdelningar kan söka för utbildnings- eller forskningsprojekt som relaterar till VM-arrangemangen och på så sätt bli en start för något långsiktigt.

Det här var bara en del av det som är på gång på Miun. Många av oss som arbetar här är i full gång med att planera eller starta upp förändringsprocesser, några är mitt i sådana processer och några håller på att avsluta och har avslutat förändringsprocesser. Det som jag skrivit om och det som vi alla är del av är ett universitet med god stabilitet där förändringsprocesser är möjliga för att de steg som vi vill för att utveckla vår arbetsplats ytterligare.