Innovationsstödet under luppen

I utredningen poängteras därför behovet av nyttiggörande och innovation, bland annat utifrån honnörsorden ”likvärdighet” och ”resultatuppföljning”. Utredningen ger dessutom en tydlig passning till landets lärosätesledningar att prioritera arbetet med nyttiggörande.

Utredningsuppdraget har kretsat kring frågan om hur innovationssystemen vid lärosätena ska se ut för att forskningen ska generera samhällsnytta och därmed stärka svensk konkurrenskraft. Det är en utredning som lyfter nyttiggörandet som ett särskilt samhällsuppdrag och där varje lärosäte förväntas utarbeta en egen strategi.

Mittuniversitetet spelar en viktig roll i det regionala och nationella innovationsarbetet och en stor del av nyttiggörandet kommer av att studenters och doktoranders kompetenser kommer till nytta i samhället. Vi har etablerat samverkansavtal med flera kommuner och vi är involverade i regionernas tillväxtarbete, inklusive arbetet kring smart specialisering. Mittuniversitetet har länge varit bra på att nyttiggöra forskning genom samverkan och (som KK-stiftelsen uttrycker det) samproduktion. Däremot kanaliseras inte nyttiggörandet i så stor utsträckning genom holdingbolaget, som är det kommersiella verktyget i sammanhanget. Det begränsade nyttjandet av landets 19 holdingbolag är ett välkänt dilemma, bland annat därför att det kapital som lärosätena får för verksamheten är otillräckligt. Det är också en problematik som har noterats i utredningen. Där föreslås för övrigt att varje högskola ska kunna ha ett eget holdingbolag.

Utredningen föreslår att lärosätenas och innovationskontorens arbete med innovation och nyttiggörande ska följas upp årligen (av UKÄ) och utvärderas vart fjärde år (av Vinnova), inför föreliggande forskningspropositioner. Syftet är att redovisa effekterna av lärosätenas arbete med nyttiggörande i bredare termer än endast kommersialisering. Här kan man skönja ett tydligt politiskt intresse för dessa frågor, annars hade det ju varit enklast att bara inkludera frågor kring nyttiggörande i UKÄs kvalitetssystem.

I utredningen föreslås att innovationskontoren får utökade resurser om de visar att de lyckats bygga in samverkan på ett systematiskt sätt i det universitetsnära innovationssystemet (5, 10 eller 20 Mkr/år, beroende på storlek). Det är bra. Dessutom föreslås en möjlighet att inrätta nationella tematiska innovationskontor inom vissa forskningsområden, exempelvis av typen Life Science, AI och materialteknik.

Att de föreslagna förändringarna ska bekostas genom att pengarna omfördelas från anslagen för forskning och utbildning låter inte rimligt, och är dessutom tveksamt utifrån Styr- och resursutredningens lovvärda ambitioner om stärkt akademisk frihet. Men så är det ofta, att utredningsförslag ska finansieras genom omfördelningar ”inom befintlig ram” snarare än genom nya friska pengar. Men oavsett framtiden för utredningen så gläds vi åt att ha ett framstående innovationskontor inom fyrklöversamarbetet. Glädjande är också att Innovationsstödsutredningen lyfter det faktum att Mittuniversitetet tillhör topp tre i landet när det gäller idéflödet från studenterna. Det strategiarbete som nu pågår inom fyrklövern kommer flytta fram positionerna ännu ett snäpp för Mittuniversitetets arbete med nyttiggörande och innovation.