Internationaliseringens balansakt mellan samverkan och konkurrens

I dag förstärks forskningens internationella karaktär genom globala utmaningsdrivna agendor och nya gränsövergripande samarbeten som i sin tur smörjs med ökade volymer av internationella forskningsmedel. Inom dagens Bolognaanpassade utbildning arbetas flitigt med att stimulera mobilitet och internationella utbyten. Vi ser också en kraftig ökning av den globala mobiliteten. Idag flyttar mer än var tredje doktorand till Sverige just för att forskarstudera.

Det ökade internationella kunskapsutbytet motiveras generellt av att universiteten agerar på en global arena med ökad internationell konkurrens, samt att internationaliseringen stärker utbildnings och forsknings kvalitet och relevans. Men internationaliseringen har också stor betydelse för andra delar av samhället, exempelvis genom tillgång till högkvalificerade utbildnings-, forsknings- och innovationsmiljöer, kompetensförsörjning och förståelse för andra länder och förhållanden.

Men den traditionella sinnebilden av universitetens spelplan utmanas alltmer. Amerikanska universitet etablerar campus i Europa och allt fler utländska universitet etablerar sig i nya delar av världen. Handelshögskolan i Stockholm har redan etablerat filialer i Ryssland och Lettland och för några månader sedan annonserade Åbo Akademi i Finland att de som del av sitt strategiska arbete med att öka sin närvaro i Norden vill etablera verksamhet i Sverige (utbildningen ges på svenska men studenterna får en finsk examen). Det är nämligen fritt fram för vem som helst att etablera universitet i Sverige, givet att man inte behöver svenska examenstillstånd eller ta del av vår offentliga finansiering. Paradoxalt nog innebär den minskade betydelsen av gränser också ökad konkurrens mellan länder. Ökat samarbete och ökad konkurrens går hand i hand.

Sammantaget är detta omvärldsförändringar som triggar departementets väckarklocka. I forskningspropositionen framgår att ”Regeringen avser även att göra en över­syn av rättsliga förutsättningar för etablering av forsknings- och utbildningsverksamhet i Sverige”, sannolikt en mening aktualiserad av Agneta Bladhs utredning En strategisk agenda för internationalisering (SOU 2018:3). Sagt och gjort, UKÄ får nu alltså uppdraget att utreda förutsättningarna för utländska etableringar av forsknings- och utbildningsverksamhet i Sverige. Gissningsvis medför det i förlängningen ökade möjligheter för svenska lärosäten att agera internationellt.

Mittuniversitetet har gjort tydligt att fortsatt internationalisering är mycket viktigt för universitetets utveckling. Inom forskningen har andelen utländska medförfattare dubblerats under de senaste tio åren (det finns ju som bekant ett tydligt samband mellan internationella sampubliceringar och ökad impact) och under våren har vi kunnat berätta om att Mittuniversitetet har en dialog med en rad utländska lärosäten för att skapa nya internationella plattformar för erfarenhetsutbyte, utbildning och forskning inom ramen för det som kallas European Universities Initiative (EUI).

Att den fortsatta internationaliseringen blir tongivande för oss och för hela sektorn är alltså ingen högoddsare och om tio år har vi sannolikt kommit mycket längre i det arbetet. Jag hoppas att vi då kan titta i backspegeln och vara stolta över att vi tänkte spännande och nytt.