Kraftig ökning av internationella forskningssamarbeten

Andelen av svenska forskares internationella sampublikationer har under perioden 2007-2017 ökat från cirka 50 procent till närmare 70 procent och ökningen är tydlig inom alla ämnesområden.

Motsvarande siffror som biblioteket tagit fram visar att Mittuniversitetet har ökat från 26 till hela 52 procent under samma period. En fördubbling med andra ord. Även om det är siffror som ännu ligger under rikssnittet så vittnar de om att internationaliseringen utvecklas starkt. För forskningsmiljöer vid ett ungt universitet speglar siffrorna medvetna vetenskapliga uppbyggnads- och etableringsprocesser som inger optimism och framtidstro. 

Att Mittuniversitetets forskare publicerar tillsammans med forskare från andra länder i allt högre utsträckning får naturligtvis stor inverkan på vår forskning och dess genomslag. Det påverkar kvalitet, konkurrenskraft och attraktivitet. Även om citeringar kan ifrågasättas som kvalitetsmått så finns ett tydligt samband mellan internationella sampubliceringar och ökad impact. I rapportenKnowledge, Networks and Nations: Global scientific collaboration in the 21st century från The Royal Society (2011) visas att för varje ytterligare internationell medförfattare till en artikel, följer en ökning av impact för den artikeln. 

Många globala samtidsutmaningar kan inte lösas utan kunskapsintensiva internationella samarbeten. Fler personliga band till andra kreativa forsknings- och kunskapsmiljöer i världen möjliggör tex ökad internationell rekrytering, ökade finansieringsmöjligheter genom att kunna nå finansieringskällor i andra länder och ökade möjligheter att få arrangera internationella konferenser. Idag är våra internationella forskningssamarbeten i hög utsträckning koncentrerade till Europa men även länder utanför Europa har framskjutna positioner bland samförfattarna, där exempelvis Kina intog en femteplats under 2018. Totalt fördelade sig samförfattarna bland 69 länder under den senaste treårsperioden.

På nationell nivå sätts ambitiösa mål vad gäller forskningens internationalisering, exempelvis i utredningen En strategisk agenda för internationalisering (SOU 2018:3). Liknande utgångspunkter finns sannolikt i regeringens nya forskningsberedning. Och förutom internationaliseringens rent akademiska motiv så finns naturligtvis även politiska, ekonomiska, sociala och kulturella motiv. Kort sagt så speglar internationaliseringens framtida agenda de lokala och globala avtryck som vi vill göra som universitet.