Myndighetsdialogen

I praktiken går det till så att delar av universitetsledningen (denna gång förvaltningschef Lotten, rektor Anders och jag som universitetsstrateg) träffar delar av departementsledningen (denna gång statssekreterare Malin Cederfeldt Östberg, stf och bitr enhetschef Mikaela Staaf och vår myndighetshandläggare Lovisa Hellberg). 

Fokus den här gången var kompetensförsörjning och livslångt lärande, samverkan med regionen, lärar- och vårdutbildningarna, status om vårt holdingbolag, insatser mot oredlighet, myndighetskapitalet och andra ekonomiska frågor. Vi passade också på att föra fram vår syn på att vårt låga statliga forskningsanslag är vår kanske största utmaning, då det sätter käppar i hjulet för såväl utbildnings- som forskningsutveckling. Med ett större statligt forskningsanslag skulle våra möjligheter att stärka forskningsanknytningen i utbildningar och våra möjligheter att utveckla våra samarbeten öka.

För oss var det viktigt att föra fram hur vi vid universitetet arbetar tillsammans med regionen (både näringsliv och offentlig sektor) och det omfattande och gedigna arbete som här genomförs på våra fakulteter och institutioner och hur detta genererar både utbildnings- och forskningsverksamhet till gagn för alla parter. 

När det gäller det livslånga lärandet och kompetensförsörjning blev det kring våra utvecklingsprojekt BLAD och BUFFL särskilt intressanta diskussioner. Här ville departementet veta mer om hur vi jobbar med dessa, hur långt vi kommit och i anslutning till det kom också frågor kring hur vi jobbar med verksamheter som driver yrkeshögskoleutbildningar och hur vi kan bli aktivare på det området och sänka trösklarna för övergång till universitetsstudier. Detta kopplar naturligtvis också till validering och reell kompetens, något som också ligger högt på regeringens agenda.

Myndighetskapitalet är en fråga som, inte minst i samband med januariavtalet och den regeringsbildning som nu föreligger, återigen står högt på dagordningen. Man kan tänka sig att i ett läge när regeringen jagar medel för att finansiera bl.a. skattereduceringar, så sticker universitet och högskolors stora myndighetskapital i ögonen framförallt på sådana som kanske inte fullt ut förstår vår verksamhet. Här poängterade vi att vi inte bara ser myndighetskapitalet som en risk utan också som en möjlighet. Med anledning av det är det en viktig fråga hur vi vid Mittuniversitetet hanterar våra anslag på bästa sätt för hög kvalitet i verksamheten.