Nytt hus – utbildningskvalitet!

Nu står det på plats och man kan fundera lite grand över det här med lokaler, byggnader och annat.

Man kan såklart se det här som ett hus med kontor och lärosaler, en hel del häftig teknik (både den kliniska träningsanläggningen och de nya lärsalarna), upphållsytor och allmänna studieytor. Men en ny byggnad av det slag O-K-huset är tycker jag vi i första hand ska se som en del i vårt kvalitetsarbete främst inom grundutbildningen.

När det handlar om forskningslokaler är det sällan vi riktigt på allvar talar om att hålla nere lokalkostnaderna eller investeringarna. Ett nytt mikroskop för många tiotal miljoner kronor, synkrotronljusanläggningar, risk & kris-labb, vindtunnlar eller klimatkammare. Visst diskuteras kostnaderna, men inte riktigt på samma sätt som när vi tänker ”vanliga byggnader”. Det är dessutom inte alldeles omöjligt att få externa parter att bidra med investeringar till forskningsinfrastruktur.

När det handlar om byggnader där främst utbildning ska bedrivas tänker vi dock ofta tämligen annorlunda.  Vi har vår heliga procentsats för hur stor del av våra kostnader som får vara lokalkostnader. Bara för att ingen ska missförstå mig, så tycker jag det i princip är viktigt och bra, men är det inte så att vi samtidigt som vi säger det, så tänker vi oss den där byggnaden just bara som en lokal. Någonstans där vi anställda, studenter och andra kan vara? Hur ofta talar vi om att vi gör en kvalitetssatsning på våra utbildningar? Talar vi om kvalitet i utbildningen slutar det ofta med att vi försöker mäta eller prata om hur många disputerade lärare vi har, hur stor del professionslärare, forskningsanknytning, hur många lärarledda timmar studenterna får osv. Det är såklart viktigt och bra och i de flesta fall högst relevanta saker för utbildningens kvalitet (vad nu den är). Men hur ofta talar vi om våra fysiska lokaler som en del i kvalitetsarbetet?

För några år sedan ledde jag några olika arbeten kring fysiska lärmiljöer. Både nationellt och lokalt. Ett forskningsprojekt som jag då med stort intresse följde handlade om kostvetarstudenter med samhällsvetenskaplig gymansiebakgrund. I sin utbildning läste de en kemikurs (om metabolism om jag minns rätt) och den kursen ansågs nog av de flesta vara den allra svåraste i utbildningen för dessa studenter. Det hade under lång tid varit låg genomströmning. Under några år följde forskare den kursen. Studentgrupperna delades upp så att några följde samma undervisningsform som tidigare (traditionell lärosal) medan några fick en pedagogik som var anpassad till och utnyttjade en nybyggd sal. Även om det fanns gott om teknik i den nya salen, så vill jag minnas att det inte var den som var avgörande utan mycket enklare saker såsom möbler, flexibilitet, whiteboards etc. Resultaten var häpnadsväckande. Studentgrupperna som följde den traditionella undervisningen hade en genomströmning på mellan ca 40 och 50 procent medan de grupper som fick sin undervisning med en pedagogik som genomfördes i den nya salen hade genomströmning på mellan ca 60 och 75% (om jag minns siffrorna rätt).

Att våra fysiska lokaler är viktiga för vår utbildning är för mig alldeles självklart. Och det glädjer mig därför extra att vi i det nu invigda O-K-huset har lärosaler som ger goda förutsättningar för en pedagogik som ytterligare förbättrar många inslag i våra utbildningar. MEN, man ska komma ihåg att det är just förutsättningar! För att det ska fungera bra måste helst varje lärare själv kunna avgöra och bedöm avilken typ av sal och pedagogik som passar just det här momentet och just den här studentgruppen. För att kunna avgöra det är det dock avgörande att all vi lärare har en god kunskap om vilka alternativ som finns (såväl fysiska som digitala) och behärskar dessa. Först då kan vi dra nytta av våra nya lokaler. Ibland är en svart tavla i ett kalt rum det allra bästa och ibland är en teknikfylld lärosal, en felxibel kreativ miljö eller en klinisk träningsanläggning med fantastiska dockor (som också finns i O-K-huset) det bästa. Det är bara den som kan aktuellt ämne som kan avgöra det, men för att kunna avgöra det behöver den alltså behärska en mängd olika pedagogiska metoder.

Här har vi en hel del att göra. Att vi lärare höjer vår både digitala, ”fysiska” och pedagogiska kompetens!

En annan viktig del med det nya huset är naturligtvis att det bidrar till att göra det närmare på vårt campus, vilket i sin tur bidrar till ett mer livfullt och förhoppningsvis mer levande campus. Här finns mycket mer att göra, men detta hus är en viktig början! Det får jag dock återkomma till i någon kommande blogg.

Nästa gång ni är i Östersund, glöm inte att passera det nya huset. Både ut- och invändigt!