Jag är nog inte den ende som tycker att det cirkulerar mycket kring utvärderingar just nu.
Utbildningar som inte utvärderas av UKÄ utvärderas av Treklövern, dvs det utvärderingssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå som vi driver tillsammans med Linnéuniversitetet och Karlstads universitet. Dessutom står en förnyad utvärdering av universitetets forskning för dörren. Den här gången med forskarutbildningen inkluderad. Så många utvärderingar blir det och därför är det förstås viktigt att utvärderingarna blir både resurseffektiva och kvalitetsdrivande. Utvärderingsbördan får inte bli övermäktig, samtidigt som den kollegiala granskningsformen utgör, och har alltid utgjort, en central och värdefull del i den vetenskapliga och pedagogiska utvecklingen. Vi använder oss genomgående av externa bedömare därför att vi anser att omvärldens ögon ökar värdet och utbytet av alla dessa utvärderingar.
I UKÄs nya nationella kvalitetssystem sätts tydliga krav på landets lärosäten vad gäller uppföljning och utvärdering. Lärosätena förväntas ha egna kvalitetssystem för utbildning och forskning där systematiska uppföljningar och återkommande egeninitierade utvärderingar är framträdande inslag. För utbildningssidan speglar kraven UKÄs anpassning till ENQA (The European Association for Quality Assurance in Higher Education) som i sin tur har tagit fram gemensamma standarder och riktlinjer för hur högre utbildning ska kvalitetssäkras i Europa (ESG – European Standards and Guidelines). För forskningen däremot finns ingen motsvarighet, och dessutom är forskningen inte lika styrd av lagar och förordningar som utbildningen. Däremot har SUHFs förbundsförsamling fastställt ett gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av forskning. I ramverket framgår exempelvis att ”Lärosätena säkerställer att deras forskningsmiljöer/forskning återkommande genomgår genomlysningar i nationellt och internationellt perspektiv med stöd av kollegial granskning, på det sätt som lärosätet finner lämpligt, för att identifiera styrkor, svagheter och utvecklingsmöjligheter. Lärosätet har system för att fånga upp och ta hand om de rekommendationer som sådana granskningar ger upphov till.” Här har vi alltså våra forskningsutvärderingar.
Om ganska precis ett år så inleder UKÄ sin lärosätesgranskning av Mittuniversitetet där allt detta står i fokus. Granskningen omfattar vårt kvalitetsarbete inom både utbildning och forskning och kommer att fokusera på de arbetssätt och processer som vi använder för att säkerställa en hög kvalitet inom dessa verksamheter. Till grund har vi bland annat universitetets kvalitetssystem, Treklöverarbetet, våra rutiner för uppföljning och utvärdering av utbildning och forskning samt fakulteternas ”rutiner för kvalitetssäkring och –utveckling av forskningen” (rektorsuppdrag augusti 2020). Om det räcker för UKÄs bedömargrupp återstår att se, det är som vanligt många bedömningsgrunder som ska nagelfaras. Skulle jag gissa så kommer vi att klara oss rätt så hyggligt men, som sagt, det återstår att se. Oavsett vad vi får för slutomdöme så kan granskningen alltid bidra till att göra oss ännu lite bättre.
Sidan uppdaterades 2022-02-08