Nätverkens viktiga roll

För att kunna ha en bra verksamhet vid Mittuniversitetet, i såväl forskning och utbildning som verksamhetsstöd så är vi beroende av att ha bra kontakter med omvärlden. Från de lokala nätverken till de internationella. Vi behöver nätverka! I dagar som dessa ser vi konkreta exempel på hur de nätverken, i synnerhet forskare emellan, kan göra en reell skillnad.

Nätverk har många på Mittuniversitetet och de är av olika karaktär, och vi har olika samarbetsformer, från individnivån till organisationsnivån. I det här inlägget tänkte jag fokusera på en organisation inom vilken kunskapsutbyte sker mellan universitet och högskolor i Sverige. När jag skriver det här inlägget sitter jag på tåget på väg hem från Karlstad, och från SUHFs förbundsförsamling, och dagen innan ett nätverksmöte med universitetsdirektörerna.

SUHF står för Sveriges universitets- och högskoleförbund (http://suhf.se ) och är ett samarbetsorgan för svenska universitet och högskolor. Idag har SUHF 38 medlemmar. SUHF arbetar i sin tur internationellt genom European University Association (EUA https://eua.eu/ ), det Nordiska universitetssamarbetet (NUS) och International Association of Universities (IAU https://www.iau-aiu.net/?lang=en ).

Det beslutande organet inom SUHF är förbundsförsamlingen. Den består av rektorerna och förvaltningscheferna från alla medlemsorganisationer och sammanträder två gånger per år. SUHF har en styrelse och ett kansli med några få personer. Igår hade vi förbundsförsamling på Karlstad universitet. 

Att SUHF kan existera och att vi har en nationell samordning inom många frågor beror helt på frivilliga insatser från många personer på de svenska lärosätena. Inom SUHFs ram finns det just nu ett 30-tal expertgrupper och arbetsgrupper som består av sakkunniga specialister från lärosätena, rektorer och förvaltningschefer. Dessa expertgrupper utarbetar också rekommendationer som ska ge större möjligheter till likvärdighet inom vår sektor. I dagsläget har Mittuniversitetet representation i fyra av grupperna, men det varierar över tid. Under 2021 så ingick 220 personer från medlemsorganisationerna i de här olika grupperna, och det gör man inom ramen för sitt ordinarie arbete på hemmaplan.

Under den förbundsförsamling vi hade igår så stod självklart en diskussion om situationen i Ukraina på dagordningen. För mig var det tydligt att basen för det både SUHF gör och enskilda lärosäten gör bygger på de kontakter man har, både på individnivå (exempelvis forskare-forskare) och organisationsnivå. Det har gjort att vi snabbare kan agera. Som exempel fick vi en presentation från Lunds universitet om vad de har gjort de senaste veckorna.

SUHF återuppväcker sin arbetsgrupp för flyktingfrågor och dit knyts även SAR. Expertgruppen för studieadministrativa frågor hanterar de frågor som kommit in från våra lärosäten och en FAQ kommer snart (förhoppningsvis den här veckan). Där finns också kontakter på UHR och Migrationsverket som SUHF kan få information från. Men kommer också att inrätta någon form av geopolitiskt råd som kan vara rådgivande till oss. Det kommer också att vara fler förbundsförsamlingar framöver så vi kan uppdatera varandra och se vad vi behöver göra nationellt.

Det pågår givetvis också aktiviteter i de europeiska nätverken, som exempelvis EUA, som nämns ovan. Där ingår också grannländer till Ukraina, och det blir tydligt vilka utmaningar de står för, och hur andra länder kan stötta i det. Man stämmer av hur vi arbetar i olika länder, och tar lärdom och inspiration från andra. Så mycket samordning som möjligt sker. Man tittar på vad vi i Sverige kan göra utöver det som redan gjorts.

Vad handlade förbundsförsamlingen mer om? Vi fick en presentation av den enkätstudie som gjorts gällande genusbaserad utsatthet och sexuella trakasserier i svensk högskolesektor. Enkäten gick ut till 125 000 personer inom universitet och högskolor, och man fick in 39 000 svar. Vi fick en kort presentation, rapporten kommer att publiceras 20 maj. Hos oss är det prorektor Eva Dannetun som är kontaktperson.

Nästa punkt på dagordningen var Främja akademisk frihet, demokrati och yttrandefrihet genom arbete mot hat och hot. Vi fick en presentation från Nederländerna om vad de gjort i universitetssektorn i de frågorna, som var ett bra inspel till vad vi i Sverige skulle kunna göra. Vi fick också en presentation gällande en undersökning som görs av Nationella sekretariatet för genusforskning. Resultaten av den kommer senare i år.

Vi hade också flera andra frågor uppe, som exempelvis öppen vetenskap och kvalitetsbaserad resursfördelning baserad på lärosätenas profilområden. Agendan och såsmåningom annat underlag finns publikt på SUHFs hemsida.

Dagen innan förbundsförsamlingen så samlades universitets- och högskoledirektörernas nätverk för att diskutera gemensamma frågor och utmaningar. På agendan stod bl.a. säkerhetsfrågor, IT-frågor, Ladoks utveckling. Statssekreteraren var med en stund på länk, och då var det mest situationen i Ukraina och vår sektors roll som diskuterades, men också omställningsstöd. Vi avslutade med två intressanta presentationer om en forskningsstudie och ett projekt där man undersökt verksamhetsstödets roll och hur det kan utvecklas. Jag tror det kan vara bra inspel till det kvalitetsarbete vi gör i förvaltningen, där vi behöver inspireras och få nätverka. Det här är en fråga som diskuteras på varje universitet och högskola i Sverige, så det var naturligt att ägna en bra stund åt de diskussionerna.

Under krissituationer som pandemin och det nu pågående kriget så visar nätverken och expertgrupperna sin styrka, eftersom man snabbt kan stämma av aktuella frågeställningar och komma överens om ändrade processer. Men även till vardags så är nätverkandet en central del av vår verksamhet, och något som vi behöver prioritera.

Tipsa gärna här i kommentarsfältet om bra nätverk!