Barnen visar vägen inom digitaliseringen | 2018 |

Kvinnan som gick in i klassrummet är Katarina Lindblad Gidlund, professor i informatik och en av landets ledande forskare inom digitalisering. Och anledningen till att hon sökte upp 11-åringarna i klass 5 A var att hon inom ramen för projektet Digitaliseringsagenterna ville undersöka hur ”co-creation”, eller samskapande, i dessa tider av digitalisering egentligen ser ut.

För några av de största utmaningarna med digitaliseringen är att, för det första – gemene man har inte riktigt klart för sig vad det betyder, och för det andra – folk i allmänhet deltar inte i utvecklingen. I stället låter de sig så att säga digitaliseras, i passiv form.

– Vi pratar ofta om att det ”digitaliseras”, som att det är en osynlig kraft, men det är inte sant. Det är människan bakom maskinen som bestämmer. Och vi medborgare måste ta makten, säger Caroline Wallmark, projektledare.

Tillsammans med Lisa Sällvin ska hon sålla fram ett arbetsmaterial ur forskningsprojektet till skolorna. Den senaste läroplanen anger att digitaliseringskunskap ska ingå i undervisningen, och då är det ju bra om lärarna har lite kläm på begreppet. Många är nämligen inte helt bekanta med vad det står för, speciellt inte när det gäller den punkt som handlar om samhällsförändring, menar Caroline Wallmark.

Det vi inte tänker på är de mjukare värdena, där vi måste ställa frågor som handlar om varför, och vilka som får vara med och bestämma

– Det är inte lika konkret som till exempel programmering och självkritik, det är lite svårare att få grepp om. Vi ser ofta digitalisering som något som har med datorer, telefoner och själva hårdvaran att göra, men det vi inte tänker på är de mjukare värdena, där vi måste ställa frågor som handlar om varför, och vilka som får vara med och bestämma vad som ska digitaliseras, säger hon.

Själva namnet, Digitaliseringsagenterna, för tankarna till något spännande, något som ska utforskas och kanske avslöjas. Det är något av Lasse Majas detektivbyrå över det hela, och så ska det också vara. Materialet som projektet resulterar i ska i första hand användas av mellanstadieelever även om elever i högre åldrar säkert också kommer att ha nytta av det, berättar Caroline Wallmark.

– För att kartlägga barnens kunskap om digitalisering fick de jobba med själva begreppet i flera lektioner, utan att få veta vad det betydde. Vi började med att be dem rita digitalisering. De fick också ta hem uppgiften och be en vuxen därhemma rita. Sedan fick de jobba med digitalisering i förhållande till olika teman, som boende, resor och transport, arbete, familj och vänner, vård, vem som bestämmer och hur man lär sig. Först den fjärde lektionen, av fem, berättade vi vad det är för något. Det var väldigt intressant att jobba på det sättet för det gav oss en bra utgångspunkt för att ta fram ett arbetsmaterial till skolorna, säger Caroline Wallmark.

Eftersom en viktig del i digitaliseringen är att inse att vi som medborgare faktiskt kan vara medskapande, så är det viktigt att uppmuntra barnen att vara både kritiska och kreativa, och att de förstår att de har rätt att vara det.

– Projektet har flera syften, men ett av dem är att barnen ska få tänka kreativt och att vi vill stimulera dem till att bli engagerade och medskapande samhällsmedborgare, säger Caroline Wallmark.

Samarbetet med klass 5a har lett till en utställning som just nu finns på Kommunhuset i Sundsvall, där barnens idéer kring digitalisering och vad den kan använda till visas upp. Barnen har också i samarbete med forskare på Mittuniversitetet fått ta fram en mjukisrobot, Diggibot, som med deras olika röster berättar vad de önskar sig med digitaliseringen. Den fick den nya myndigheten DIGG i present när de installerade sig. Närmast på tur i projektet står att renodla själva materialet genom att samarbeta med ytterligare två mellanstadieklasser samt att göra filmer så att även skolor på andra håll i landet ska kunna ta del av det.

– Vi vill att det ska vara tillgängligt för alla, säger Caroline Wallmark.