Elektroteknik GR (A), Digitalteknik med VHDL, 6 hp
Observera att kurslitteraturen kan ändras/revideras fram till:
• 1 juni för en kurs som startar på höstterminen
• 15 november för en kurs som startar på vårterminen
• 1 april för en kurs som startar på sommaren
Skriv ut eller spara kursplanen som PDF
Du kan enkelt skriva ut en kursplan direkt från webbsidan. Använd kortkommandot ctrl+p (Windows) eller command+p (Mac). I nästa steg väljer du om du vill skriva ut eller spara kursplanen som PDF.
För en nedlagd kurs kan eventuell information om avvecklingsperiod hittas under rubriken "Övergångsregel" i senaste versionen av kursplanen.
Kursplan för:
Elektroteknik GR (A), Digitalteknik med VHDL, 6 hp
Electrical Engineering BA (A), Digital Electronics with VHDL, 6 credits
Allmänna data om kursen
- Kurskod: ET061G
- Ämne huvudområde: Elektroteknik
- Nivå: Grundnivå
- Progression: (A)
- Högskolepoäng: 6
- Fördjupning vs. Examen: G1N - Kursen ligger på grundnivå och har endast gymnasiala förkunskapskrav.
- Utbildningsområde: Teknik 100%
- Ansvarig fakultet: Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier
- Ansvarig institution: Elektronikkonstruktion
- Fastställd: 2009-10-19
- Senast ändrad: 2013-07-10
- Giltig fr.o.m: 2013-08-15
Syfte
Kursen syftar till att ge grundläggande kunskaper om binära talsystemet, koder,
aritmetik och boolesk algebra; fördjupade kunskaper om kombinatoriska nät och
sekvensnät; färdigheter i användning av tillgängliga digitala komponenter i
konstruktion av digitala system; implementering m.h.a hårdvarubeskrivande språk;
färdigheter i användning av datorbaserad konstruktions- och simuleringsverktyg.
Lärandemål
Kursen är indelad i sex moment där följande inlärningsmål för varje moment är att
kursdeltagaren ska kunna:
1. Grundläggande digitalteknik
färdigheter i att konvertera tal mellan olika talsystem, definiera grundläggande logiska operationer och dess motsvarande logiska grindar, den booleska algebrans räknelagar, synkrona minneselement
2. Introduktion till konstruktion av digitala elektroniksystem
förklara för- och nackdelar med hårdvarubeskrivande språk; beskriva
konstruktionsflödet för digitalkonstruktion samt vilka konstruktionsverktyg som
ingår där; beskriva vilka typer av kretsar som används för implementering
3. Grunder i språket VHDL
beskriva hur en komponent i VHDL är uppbyggd; deklarera objekt av olika klasser
och datatyper; tillämpa operatorer för relationer och aritmetik för syntetiserbar kod
4. Parallell och sekventiell databehandling
utifrån VHDL-kod med både signaltilldelning och variabeltilldelning bestämma
utgångarnas vågform; urskilja vilka delar i koden som exekveras parallellt och
sekventiellt
5. Konstruktion av kombinatorisk logik i VHDL
utifrån givna grindfördröjningar bestämma den maximala fördröjningen i
kombinatorisk logik; skriva syntetiserbar kod för
multiplexer/demultiplexer, kodare/avkodare, aritmetiska funktioner, RAM, ROM;
6. Konstruktion av sekventiell logik i VHDL
skriva syntetiserbar VHDL-kod för Mealy- och Moore maskin utifrån en
tillståndsgraf; skriva VHDL-kod som leder till att latchar och vippor införs vid
syntes; skriva VHDL-kod för synkron och asynkron initiering av vippor.
Innehåll
Kursen är indelad i sex moment där följande innehåll för varje moment är:
1. Grundläggande digitalteknik
talsystem och koder; aritmetik för binära, hexadecimala och oktala tal; numeriska
och alfanumeriska koder; representation av negativa tal; grundläggande logiska
operationer och grindar; definitioner i boolesk algebra; räknelagar i boolesk; synkrona minneselement.
2. Introduktion till konstruktion av digitala elektroniksystem
motivation till att använda hårdvarubeskrivande språk; konstruktionsflöde;
utvecklingsverktyg; typer av integrerade kretsar
3. Grunder i språket VHDL
kodmodell; komponentmodell; portar; entity; architecture; identifierare; objekt;
variabler; signaler; datatyper; operatorer för relationer
4. Parallell och sekventiell databehandling
modellering för simulering; simuleringscykeln; parallella och sekventiella satser;
instansiering av komponenter
5. Konstruktion av kombinatorisk logik
Timing och fördröjningar i digitala kretsar; hasard; aritmetiska enheter; ROM;
konstruktionsexempel
6. Konstruktion av sekventiell logik
timing i synkrona system; synkrona processer; latchar; vippor; initiering; Mealy- och
Moore-maskiner; räknare; register; RAM
Behörighet
samt Ma C från gymnasiet.
(Äldre gymnasiebetyg)
Urvalsregler
Urval sker i enlighet med Högskoleförordningen och den lokala antagningsordningen.
Undervisning
Utöver schemalagd tid måste studenten genomföra omfattande studier. Antalet lärartimmar för det specifika kurstillfället anges i schemat.
Examination
4.0 hp, T101:Inlämningsuppgifter eller skriftlig tentamen.
Betyg: A, B, C, D, FX och F. A-E är Godkänt, Fx och F är underkänt.
2.0 hp, L101: Laborationer
Betyg: Underkänt (U) eller Godkänt (G)
Betygskriterier för ämnet finns på www.miun.se/betygskriterier
Betygsskala
På kursen ges något av betygen A, B, C, D, E, Fx och F. A - E är Godkänt, Fx och F är underkänt.
Litteratur
Obligatorisk litteratur
- Författare/red: Lennart Lindh
- Titel: VHDL för konstruktion, Studentlitteratur