Historia GR (A), Samhällsorientering för lärare åk 4-6, 30 hp. (1-30). Ingår i Lärarlyftet, 30 hp

Syfte

Kursdeltagaren ska efter genomgången kurs ha förvärvat ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper och färdigheter som ger möjlighet att undervisa i SO årskurs 4-6.

Lärandemål

Kursdeltagaren skall efter genomgången kurs ha förvärvat ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper och färdigheter som krävs för att ge behörighet för att undervisa i SO årskurs 4-6.

Moment 1:
-Kunna redovisa en översiktlig kunskap om olika religionsutövningar i historia och nutid, särskilt den samiska historiska religionen och det nutida religiösa landskapet i Sverige.
-Visa förmåga att tillämpa, utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv, för skolsituationen relevanta kunskaper om olika former av religionsutövning.
-Uppvisa färdigheter i att tillämpa ett religionsdidaktiskt perspektiv och metoder för planering, genomförande och bedömning med utgångspunkt från skolans styrdokument.


Moment 2:
-Kunna redovisa kunskaper om huvudlinjer i främst svensk men även nordisk historia.
-Kunna redovisa kunskaper om tidslinjer, historiska periodiseringar och begrepp såsom dåtid och nutid samt kunna diskutera historisk förklaring och källkritik.
-Visa förmåga att tillämpa, utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv, för skolsituationen relevanta kunskaper om svensk och nordisk historia.
-Visa förmåga att använda, utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv, för skolsituationen relevanta kunskaper om olika tidsuppfattningar, periodiseringar och historiemedvetande.
-Uppvisa färdigheter i att tillämpa historiedidaktiskt perspektiv och metoder för planering, genomförande och bedömning med utgångspunkt från skolans styrdokument.

Moment 3:
-Visa kunskap om det demokratiska samhällets värdegrund och sociala innehåll.
-Visa kunskap om det politiska systemets funktionssätt.
-Visa kunskap om ett källkritiskt förhållningssätt till informationsbildning och informationsspridning i olika medier.
-Visa kunskap om samhällsekonomiska processer.
-Visa förmåga att tillämpa, utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv, för skolsituationen relevanta kunskaper om människan som kultur- och samhällsvarelse.
-Uppvisa färdigheter i att tillämpa ämnesdidaktiska perspektiv och metoder för planering, genomförande och bedömning med utgångspunkt från skolans styrdokument.

Moment 4:
-Visa kunskap om naturprocesser, kontinenter och världshav, länder och regioner, geografiska begrepp, teorier och modeller.
-Visa kunskap om naturresurser, deras förekomster och nyttjande.
-Visa insikt i och förståelse för hur ojämn fördelning av samhällsresurser ger olika livsvillkor i olika delar av världen, samt hur prioriteringar på individ och samhällelig nivå kan påverka en global hållbar utveckling.
-Visa kunskap om tolkning av olika sorters kartbilder och visa insikt om insamlande, tolkande och åskådliggörande av geografiska data.
-Visa kunskap om generell landskapsutveckling i Sverige, både i naturgeografiskt och kulturgeografiskt perspektiv, samt att kunna exemplifiera detta för sina elever i sin skolas närmiljö, med exkursionsundervisning som pedagogiskt verktyg.
-Uppvisa färdigheter i att tillämpa geografididaktiska perspektiv och metoder för planering, genomförande och bedömning med utgångspunkt från skolans styrdokument.

Innehåll

Kursen är uppdelad i fyra moment. I momenten analyseras förutom ämnesteori för årskurs 4-6 även frågor som rör ämnesdidaktik, IT i undervisningen, inkluderande förhållningssätt, genus, elever i behov av särskilt stöd och bedömning.

Ämnesdidaktiskt perspektiv
I kursen diskuteras de ämnesdidaktiska frågeställningarna vad, hur och varför. Utifrån relevant ämnesdidaktisk litteratur och Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (reviderad 2015), och särskilt utifrån kursplanerna i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap med tillhörande kommentarmaterial, analyseras bland annat vilka förmågor som ska utvecklas, vilket centralt innehåll som ska behandlas och hur formativ och summativ bedömning kan genomföras. I detta studeras i samtliga fyra ämnen hur de aktuella formuleringarna i styrdokumenten kan omsättas i praktisk skolverksamhet, och hur olika metoder och material kan användas för att variera och stimulera lärande. Här diskuteras undervisning i samhällsorientering för 4-6 genom exempelvis film, musik, bild, skönlitteratur, IKT, narration, berättelser, rollspel, teater, kontrafaktiska övningar, museibesök och exkursioner.
Vidare analyseras i kursen frågan om progression i elevers lärande, hur de ämnesövergripande förmågorna (kommunikativ-, begreppslig-, analytisk-, informationshanterings- och metakognitiv förmåga) kan tränas (exempelvis genom varierande och även tematiska arbetssätt), var olika arbetsområden och centralt innehåll kan komma in samt varför, vad som ska bedömas samt hur formativ och summativ bedömning i samhällsorientering kan se ut.

IT i undervisningen
I kursen behandlas hur lärare kan använda IT i undervisningen, och hur pedagogik, samhällsorientering och IKT kan samverka. Dessutom analyseras hur digitala medier och material (det kan vara digitala genomgångar, bildredigering, filmer, fotografier, appar, ljud och kartor) kan användas för att stimulera lärande och utveckla centrala förmågor, som kommunikativ-, begreppslig-, analytisk-, informationshanterings- och metakognitiv förmåga. Särskilt källkritik i den digitala tidsåldern berörs, och då hur elevers källkritiska förhållningssätt tidigt, och med progression, kan utvecklas under skolåren. I kurserna analyseras hur elevaktiva och undersökande arbetssätt kan sättas i centrum för kunskapsinlärning, och för utvecklande av elevers analytiska och källkritiska förmåga.

Inkluderande förhållningssätt i utbildning för nyanlända och elever med annan kulturell bakgrund
I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (reviderad 2015) betonas att undervisningen ska vara varierad och perspektivrik. Givet de ingående ämnena i samhällsorientering är det naturligt att intersektionella perspektiv behandlas i undervisningen. I kursen diskuteras bland annat etiska frågor, identitetsskapande och olika livsfrågor, samt olika religioner och livsåskådningar. I kursen analyseras även hur olika undervisningsmetoder kan stimulera nyanländas lärande, samt hur det centrala innehållet kan anpassas efter lokala förutsättningar till en heterogen undervisningsgrupp, med det övergripande målet att utveckla för eleven centrala förmågor. Vidare behandlas hur studier i samhällsorientering kan samverka med studier av andra skolämnen, och hur elevaktiva arbetssätt, exempelvis genom olika exkursioner, kan främja elevers integration i det omgivande samhället. I kursen behandlas hur ett jämförande perspektiv över tid och rum (lokalt, regionalt, nationellt och globalt) kan anläggas på studier av centrala läroplansbegrepp, som genus, klass och etnicitet, för att utveckla komparativ analysförmåga hos eleverna. Vidare tränas studenterna i hur ett gemensamt centralt innehåll kan anpassas efter lokala och individuella förutsättningar, och hur kulturella mötesplatser kan skapas genom undervisning i samhällsorientering.

Genusperspektiv
I kursen analyseras föreställningar om manligt och kvinnligt i religion, historien och i det omgivande samhället. Här analyseras hur maktordningen, och innebörden av vad som betraktats som manligt respektive kvinnligt, skiljer sig åt över tid och mellan olika samhällen. Vidare diskuteras i kursen konstruktionen av det sociala könet, olika könsnormer samt hur dessa kan uppmärksammas och kritiskt granskas. I diskussionen av manligt och kvinnligt anläggs ett kritiskt perspektiv, som syftar till att blottlägga olika föreställningar om könen. Här visas på hur relationerna och skillnaderna mellan könen kan avläsas exempelvis i samhällets symboler, begrepp, identitetsskapande och organisation. Dessa relationer och skillnader belyses utifrån ett maktperspektiv inom ramen för de olika ämnena.

Elever i behov av särskilt stöd
I kursen lyfts fram hur progression i lärande ska utvecklas utifrån elevers förutsättningar och behov, samt hur undervisning i samhällsorientering kan ske genom olika metoder och materialtyper (exempelvis film, musik, bild, skönlitteratur, IKT, rollspel, teater och exkursioner), för att variera och stimulera allas lärande. I kursen analyseras hur Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (reviderad 2015) skrivningar om att undervisningen ska vara varierad och perspektivrik kan omsättas i praktisk skolverksamhet. I kursen diskuteras även hur det centrala innehållet kan anpassas efter elever i behov av särskilt stöd, och hur frågor som rör exempelvis makt, etnicitet och genus kan analyseras med varierande elevaktiva arbetssätt, samt på hur IKT-pedagogik kan användas för att utveckla exempelvis analytisk och källkritisk förmåga hos elever i behov av särskilt stöd.

Bedömning
I kursen analyseras dels de kunskapskrav som eleven ska ha nått i slutet av årskurs 6, dels progressionen mellan de olika betygsstegen. I kursen studeras vilka de ämnesövergripande förmågorna är, vilka förmågor som är av central betydelse för de olika samhällsorienterade ämnena, vilket centralt innehåll som ska undervisas om, samt hur det centrala innehållet förhåller sig till de förmågor som ska tränas. I kursen analyseras dels hur tanken på progression i elevers lärande speglas i kursplanen, dels hur elevernas inledande studier i samhällsorientering under de första sex-sju skolåren är tänkt att lägga en grund för kommande studier inom de fyra ämnena. Vidare diskuteras hur ett helhetsperspektiv på lärande kan tas, då det till en betydande del är samma förmågor som ska utvecklas i skolans olika ämnen. I kursen diskuteras även formativ bedömning samt hur sådan kan stimulera och utveckla elevers lärande; hur utrymme skapas av lärare för att elever ska kunna visa sina kunskaper på olika sätt; hur återkoppling ges för att stimulera vidare inlärning och utveckling, samt avslutningsvis hur man som lärare i samhällsorientering identifierar såväl generella styrkor som behov hos eleverna. Inte minst betonas i kursen hur bedömning kan betraktas som en framåtsyftande process, med målet att vidga och fördjupa elevers lärande. Här diskuteras även det flerdimensionella förhållandet mellan formativ och summativ bedömning, och hur de kan betraktas som mer intimt sammanflätade än att summativ bedömning endast handlar om tillbakablick och formativ om framåtsyftande.

Kursen består av följande fyra (4) moment:

Moment 1: Religion i Sverige. Ämnesteori och ämnesdidaktik, 7,5 hp

I momentet analyseras innebörden och den vetenskapliga relevansen av att studera religioner i dåtid och nutid, med beaktande av elevernas egna erfarenheter. Äldre samisk och fornnordisk religion uppmärksammas, dels med dess relevans för dagens samhälle och dels som exempel på en icke universell religion. I momentet övas också studenten att tillämpa, utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv, för skolsituationen relevanta kunskaper om olika former av religionsutövning och förmedlingen av minoriteters föreställningar och betydelse i ett historiskt perspektiv. Vidare studeras religion som företeelse i dagens Sverige och religionsfrihetens betydelse för nutida religiösa föreställningar och högtider, samt den sekulariserade majoritetens relation till dessa. Därtill övas studenten i att utifrån skolans styrdokument planera och genomföra undervisning samt bedöma elevernas resultat. Examination sker i seminarier och PM-skrivande.

Moment 2: Svensk och nordisk historia. Ämnesteori och ämnesdidaktik, 7,5 hp

I momentet analyseras innebörden och den vetenskapliga relevansen av att studera Sveriges och Nordens historia i ett övergripande perspektiv. Därtill analyseras olika tidsuppfattningar, såsom dåtid, nutid och framtid, och periodiseringar i svensk och nordisk historia. I momentet övas också studenten att använda, utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv, för skolsituationen relevanta kunskaper om närmiljöns historia och olika tidsuppfattningar. Därtill övas studenten i att utifrån skolans styrdokument planera och genomföra undervisning samt bedöma elevernas resultat. Examination sker i seminarier och PM-skrivande.

Moment 3: Människan som kultur- och samhällsvarelse ur samhällsvetenskapliga perspektiv. Ämnesteori och ämnesdidaktik, 7,5 hp

I momentet beskrivs och analyseras människan som samhällsvarelse utifrån centrala välfärdspolitiska frågeställningar som det sociala skyddsnätets funktionssätt, opinionsbildning, rättighetsaspekter och samhällsekonomi. Momentet innehåller även genomgång av demokratimodeller och en översikt av det politiska systemets uppbyggnad i Sverige. I momentet övas studenten dessutom att använda, utifrån ämnesdidaktiska perspektiv, för skolsituationen relevanta kunskaper om människan som kultur- och samhällsvarelse. Därtill övas studenten i att utifrån skolans styrdokument planera och genomföra undervisning samt bedöma elevernas resultat. Examination sker genom PM-skrivande.

Moment 4: Människa och miljö ur geografiska perspektiv. Ämnesteori och ämnesdidaktik, 7,5 hp

I momentet beskrivs och analyseras grundläggande kunskaper i geografins metoder, begrepp och arbetssätt. I momentet studeras de geografiska förutsättningarna för mänskliga verksamheter som rör livsmiljöer, naturresurser, utveckling av natur- och kulturlandskap och befolkningsförändringar. Momentet betonar särskilt samspelet mellan människan och miljön ur ett helhetsperspektiv och stor vikt läggs vid hållbarhetsfrågor. Utifrån ämnesdidaktiska perspektiv övas studenten att använda för skolsituationen relevanta kunskaper om människans livsvillkor och hur natur- och kulturlandskapet kan levandegöras i skolans närmiljö. Därtill övas studenten i att utifrån skolans styrdokument planera och genomföra undervisning samt bedöma elevernas resultat. Examination sker genom hemtentamen eller annan examinerande uppgift.

Behörighet

Behörighetsgivande lärarexamen avsedd för minst åk 4-6 eller åk 7-9 och undervisar i detta ämne i åk 4-6 utan att vara ämnesbehörig.

Utbildningen är en uppdragsutbildning och får endast sökas av lärare som deltar i lärarfortbildning enligt Förordning (2007:222) om statsbidrag
för fortbildning av lärare. Se Skolverkets webbplats http://www.skolverket.se/lararlyftet

Sökande till denna kurs utan godkännande av skolhuvudmannen är inte behörig att delta och riskerar att få avbryta utbildningen.
(Äldre gymnasiebetyg)

Urvalsregler

Alternativt urval, se under rubrik "Övrig information".

Undervisning

Kursen ges på IT-distans. Inga campusträffar. Till kursen finns en IT-baserad lärplattform och för föreläsningar, diskussioner och vissa redovisningar används IT-verktyg. Geografisk exkursion i Sverige erbjuds (frivillig). Den syftar till att ge studenterna praktisk erfarenhet av geografi i fält, vilket kan användas som pedagogiskt verktyg i grundskolans undervisning.

Examination

Former för examination finns angivna under respektive delmoment i kursen.

Betygsskala

Underkänd (U) eller Godkänd (G)

Övrig information

Validering är möjlig. Mittuniversitetet är ansluten till det elektroniska valideringssystemet Valda.
Den som antagits till lärarlyftet HT -16 har möjlighet att tillgodoräkna högskolepoäng genom en validering av kunskaper och färdigheter/kompetens i förhållande till lärandemålen i den kurs man är antagen till.

Kursen består av 7,5 hp religionsvetenskap, 7,5 hp historia, 7,5 hp samhällsvetenskap och 7,5 hp geografi. Urval sker genom lottning.

Den studerande svarar själv för eventuella kostnader för resor, mat, logi och eventuellt andra omkostnader i samband med kursen. Detta gäller främst de studenter som önskar delta i den geografiska exkursionen.