Kriminologi GR (A), Tillämpad kriminologi, 15 hp

Syfte

Syftet med kursen är att introducera ämnet kriminologi och dess tillämpning i olika kontext ur ett vetenskapligt perspektiv. Kursen kommer att belysa kriminologin ur såväl ett samhälleligt som ett individuellt perspektiv. Särskilt i fokus i denna är hur olika kriminologiska teorier omsätts i praktiken.

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:

- beskriva de grundläggande kriminologiska teorierna och kunna reflektera över
dem ur ett samhälleligt och individuellt perspektiv
- beskriva och förklara kriminalvårdens och rättspsykiatrins uppgifter
- kunna beskriva, redogöra för och reflektera över grundläggande
vetenskapsteoretiska begrepp samt kvalitativ metod, som används i
kriminologisk forskning
- beskriva och redogöra för begreppet allvarlig psykisk störning och förstå dess
koppling till olika psykiska störningar
- redogöra för begreppet missbruk och för skillnaden mellan olika typer av droger
och reflektera över dess samband med kriminalitet.

Innehåll

Kriminologi betyder läran om brott och i denna inledande kurs kommer de grundläggande teorierna om hur brott uppstår att behandlas, samt hur dessa teorier tillämpas i olika sammanhang. Kursen intar såväl ett samhällsperspektiv som ett individperspektiv och utgår ifrån ett kvalitativt perspektiv på kriminologisk forskning. Studenten ges en överblick över de grundläggande kriminologiska teorierna samt en introduktion till straffrätten. Därtill ges studenten kunskaper i vad som händer en individ från det att ett brott begås till det att den straffrättsliga påföljden är avverkad inom kriminalvården eller rättspsykiatrin. Kursen innehåller en historisk, teoretisk och metodologisk genomgång av vetenskapen kriminologi. Denna kurs syftar till att ge studenten kunskaper om psykiska störningar, vilka särskilt kan tillämpas inom rättspsykiatrin.

Kursen består av tre moment:

1. Allmän kriminologi, 5 hp
Under detta moment kommer en grundläggande genomgång av de kriminologiska teorierna att stå i fokus. Momentet omfattar en genomgång av såväl sociologiska, psykologiska som biologiska förklaringsmodeller till uppkomsten av brott. Förklaringsmodellerna presenteras ur såväl ett historiskt som ett nutidsperspektiv. I detta moment behandlas även rättsystemets organisation och funktion, samt brottslighetens omfattning och karaktär. Därtill ges en introduktion till straffrätten.

2. Kriminologisk metod I, 4 hp
I detta moment kommer grundläggande vetenskapsteori och kvalitativ begrepp att behandlas. Grundläggande vetenskaplig metod med fokus på kvalitativ metod kommer att studeras utifrån kriminologisk forskning. I detta moment ligger fokus på att söka vetenskapliga artiklar och kunna granska dessa på grundläggande nivå, samt att kunna designa en kvalitativ studie utifrån begrepp som problemställning, forskningsetik, urval och undersökningsmetod.

3. Psykiatri, missbruk och rättspsykiatri, 6 hp
Under detta moment kommer fokus att ligga på psykiska störningar och dess koppling till kriminalitet. Skillnaden mellan psykossjukdomar och personlighetsstörningar är centralt. De psykiska störningarnas koppling till missbruk och kriminalitet kommer att lyftas upp i momentet. Momentet syftar även till att ge grundläggande kunskaper om olika substanser. Därtill kommer organisation och genomförande av den rättspsykiatriska vården att stå i fokus.

Behörighet

Grundläggande behörighet

Urvalsregler

Urval sker i enlighet med Högskoleförordningen och den lokala antagningsordningen.

Undervisning

Arbetsformerna varierar och kan inkludera individuellt arbete och samverkan i grupp. Exempel på undervisningsformer är föreläsningar, litteraturstudier, seminarier, fältstudier och grupparbeten. Obligatoriska träffar kan förekomma och undervisningen bedrivs delvis via en interaktiv plattform. Undervisningen kommer i huvudsak att ske på svenska, men kan även förekomma på engelska.

Examination

1000: Kriminologiska teorier, individuellt arbete, 3 hp
Betygsskala: På kursen ges något av betygen A, B, C, D, E, Fx och F. A - E är Godkänt, Fx och F är underkänt.

1010: Rättsprocessen och kriminalvården, 2 hp
Betygsskala: På kursen ges något av betygen A, B, C, D, E, Fx och F. A - E är Godkänt, Fx och F är underkänt.

2020: Vetenskapsteori och kvalitativ metod i kriminologisk forskn., 4 hp
Betygsskala: På kursen ges något av betygen A, B, C, D, E, Fx och F. A - E är Godkänt, Fx och F är underkänt.

3010: Psykiatri, 2 hp
Betygsskala: På kursen ges något av betygen A, B, C, D, E, Fx och F. A - E är Godkänt, Fx och F är underkänt.

4020: Missbruk, 2 hp
Betygsskala: På kursen ges något av betygen A, B, C, D, E, Fx och F. A - E är Godkänt, Fx och F är underkänt.

5000: Rättpsykiatri, grupparbete, 2 hp
Betygsskala: På kursen ges något av betygen A, B, C, D, E, Fx och F. A - E är Godkänt, Fx och F är underkänt.

Kursens olika moment kommer att examineras genom individuella arbeten, grupparbeten samt tentamina.

1. Kriminologiska teorier, 3 hp
2. Rättsprocessen och kriminalvården, 2 hp
3. Kriminologisk metod I, 4 hp
4. Psykiatri, 2 hp
5. Missbruk, 2 hp
6. Rättspsykiatri, 2 hp

Betyg sätts i enlighet med Högskoleförordningen. Betyg fastställs av universitetet utsedd examinator.

Ny tentamen i betygshöjande syfte får ej förekomma vid Mittuniversitetet.

Länk till ämnesspecifika betygskriterier: www.miun.se/betygskriterier

Begränsning av examination

Studenter antagna till tidigare version av kursen har rätt att examinera 3 gånger inom loppet av 1 år enligt den kursplanen. Därefter överförs studenterna till denna kursplan.

Betygsskala

På kursen ges något av betygen A, B, C, D, E, Fx och F. A - E är Godkänt, Fx och F är underkänt.

Övrig information

Kursbevis, tillgodoräknande, överklagande m.m. regleras i Högskoleförordningen.