Kriminologi GR (A), Tillämpad kriminologi, 15 hp

Syfte

Syftet med kursen är att introducera ämnet kriminologi och dess tillämpning i olika kontext ur ett vetenskapligt perspektiv. Kriminologi betyder läran om brott och i denna inledande kurs i ämnet kommer de grundläggande teorierna om hur brott uppstår att behandlas samt deras tillämpning i miljöer som innefattar individer som har begått brott.
Det är en kurs som behandlar både samhällsperspektivet och individperspektivet. Kursen syftar även till att ge en grundläggande kunskap i vetenskaplig metod.

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:

- redogöra för och reflektera över att all riskbedömning syftar till en god
riskhantering för att förhindra uppkomst av våld eller annan kriminalitet
- beskriva och redogöra för den psykopatiska personlighetsstörningen och
kunna problematisera den ur olika kriminologiska perspektiv
- beskriva de grundläggande kriminologiska teorierna och kunna reflektera
över dem ur ett samhälleligt och individuellt perspektiv
- förstå rättsprocessen och dess konsekvenser för den enskilda individen och
dennes anhöriga
- beskriva och redogöra för begreppet allvarlig psykisk störning
- beskriva kriminalvårdens och rättspsykiatrins organisation och huvuduppgifter
samt de regelverk som styr dessa
- problematisera kriminalitet utifrån olika aspekter som kön, klass, etnicitet och
psykisk ohälsa
- redogöra för grundläggande begrepp och definitioner i vetenskaplig metodik
och teori
- beskriva, redogöra och reflektera över kvantitativ och kvalitativ metod som
vetenskaplig forskningsmetodik i olika kontext
- muntligt och skriftligt redovisa vetenskapligt material.

Innehåll

Kursen är indelad i två delkurser;

1. Allmän kriminologi, 7,5 hp
2. Tillämpad kriminologi, 7,5 hp

Delkurs 1. Allmän kriminologi, 7,5 hp
Kriminologi betyder läran om brott och i denna inledande delkurs kommer de grundläggande teorierna om hur brott uppstår att behandlas, samt hur dessa teorier tillämpas i olika sammanhang. Delkursen intar såväl ett samhällsperspektiv som ett individperspektiv. Studenten ges en överblick över de grundläggande kriminologiska teorierna samt en introduktion till straffrätten. Därtill ges studenten kunskaper i vad som händer en individ från det att ett brott begås till det att den straffrättsliga påföljden är avverkad. Delkursen innehåller en historisk, teoretisk och metodologisk genomgång av vetenskapen kriminologi.

Delkursen består av tre moment:

1. Kriminologiska teorier, 3 hp
Under detta moment kommer en grundläggande genomgång av de kriminologiska teorierna att stå i fokus. Momentet omfattar en genomgång av såväl sociologiska, psykologiska som biologiska förklaringsmodeller till uppkomsten av brott. Förklaringsmodellerna presenteras ur såväl ett historiskt som ett nutidsperspektiv.

2. Vetenskaplig metod I, 2 hp
I detta moment kommer grundläggande vetenskapsteori att behandlas. Grundläggande vetenskaplig metod kommer att studeras med kriminologisk forskning i fokus.

3. Rättsprocessen och Kriminalvården, 2,5 hp
Detta moment innehåller delar om hur dagens rättssystem är uppbyggt. Rättsystemets organisation och funktion är centrala delar i undervisningen, men även hur det påverkar den enskilde individen. Brottslighetens omfattning och karaktär belyses också. Vidare ges en introduktion till straffrätten.

Delkurs 2. Tillämpad kriminologi, 7,5 hp
Denna delkurs syftar till att ge studenten kunskaper om hur de kriminologiska teorierna kan tillämpas i olika verksamheter och särskilt med fokus på rättspsykiatrin. Studenten skall få fördjupad kunskap, som skall baseras på vetenskapliga källor, om mekanismerna bakom olika former av våld och aggressivitet och då specifikt den psykopatiska personlighetsstörningen. I denna delkurs ingår även att studenten ska få en grundläggande kunskap om riskbedömning för våld.

Delkursen består av tre moment:

1. Vetenskaplig metod II, 2 hp
I detta moment ligger fokus på att söka vetenskapliga artiklar och kunna granska dessa på grundläggande nivå. Kvalitativa och kvantitativa begrepp kommer att belysas.

2. Rättspsykiatri, 2 hp
I detta moment kommer organisation och genomförande av den rättspsykiatriska vården att stå i fokus. Att följa en individ från genomförandet av en rättspsykiatrisk undersökning och vidare genom vården till utslussning i samhället. Anhörigperspektivet kommer även att beaktas.

3. Riskbedömningar för våld och den psykopatiska personlighetsstörningen I, 3,5 hp
Riskbedömningar för våld görs kontinuerligt i många olika kontexter. I detta moment kommer fokus ligga på att teoretiskt inhämta kunskaper om riskbedömning och dess användbarhet. En av de viktigaste riskfaktorerna för våld är den psykopatiska personlighetsstörningen. Det är därför av stor vikt att känna till grunderna i denna störning för att därigenom skapa goda förutsättningar för arbete i miljöer där dessa personer finns.

Behörighet

Grundläggande behörighet

Urvalsregler

Urval sker i enlighet med Högskoleförordningen och den lokala antagningsordningen.

Undervisning

Undervisningen bedrivs genom distansstudier via en interaktiv plattform. Träffar med föreläsningar, seminarier och övningsmoment i form av grupparbeten och individuella arbeten tillkommer. Undervisningen kommer i huvudsak att ske på svenska, men kan även förekomma på engelska.

Examination

Kursens olika moment kommer att examineras genom individuella arbeten, grupparbeten samt tentamina.

Delkurs 1:
1. Kriminologiska teorier, individuellt arbete, 3 hp
2. Vetenskaplig metod I, tentamen, 2 hp
3. Rättsprocessen och Kriminalvården, tentamen, 2,5 hp

Delkurs 2:
1. Vetenskaplig metod II, individuellt arbete, 2 hp
2. Rättspsykiatri, grupparbete, 2 hp
3. Riskbedömningar för våld och den psykopatiska personlighetsstörningen I,
individuellt arbete, 3,5 hp

Betyg sätts i enlighet med Högskoleförordningen. Betyg fastställs av universitetet utsedd examinator. Betygskriterier anges i den skriftliga studiehandledningen.

Ny tentamen i betygshöjande syfte får ej förekomma vid Mittuniversitetet.

Länk till ämnesspecifika betygskriterier: www.miun.se/betygskriterier

Betygsskala

På kursen ges något av betygen A, B, C, D, E, Fx och F. A - E är Godkänt, Fx och F är underkänt.

Övrig information

Kursbevis, tillgodoräknande, överklagande m.m. regleras i Högskoleförordningen.