Litteraturvetenskap B, 30 hp

Observera att kurslitteraturen kan ändras/revideras fram till: 
• 1 juni för en kurs som startar på höstterminen
• 15 november för en kurs som startar på vårterminen
• 1 april för en kurs som startar på sommaren 

Skriv ut eller spara kursplanen som PDF

Du kan enkelt skriva ut en kursplan direkt från webbsidan. Använd kortkommandot ctrl+p (Windows) eller command+p (Mac). I nästa steg väljer du om du vill skriva ut eller spara kursplanen som PDF.

 

För en nedlagd kurs kan eventuell information om avvecklingsperiod hittas under rubriken "Övergångsregel" i senaste versionen av kursplanen.


Versioner:

Kursplanen är nedlagd

Kursplan för:
Litteraturvetenskap B, 30 hp
Comparative Literature

Allmänna data om kursen

  • Kurskod: LIAB01
  • Ämne huvudområde: Litteraturvetenskap
  • Nivå: B-nivå
  • Högskolepoäng: 30
  • Fördjupning vs. Examen: - - Ingen angiven
  • Utbildningsområde: Humaniora 100%
  • Ansvarig fakultet: Huvudområdet för humanvetenskap
  • Ansvarig institution: Institutionen för Humaniora
  • Fastställd: 2006-01-16
  • Senast ändrad: 2006-11-26
  • Giltig fr.o.m: 2007-01-23

Syfte

Kursen har som syfte att vidareutveckla ett vetenskapligt och teoretiskt förhållningssätt till litteraturen som estetiskt och socialt fenomen och som bärare av ideér och värdemönster under framför allt 1800- och 1900-talen.

Lärandemål

Studenten ska utveckla
- fördjupad kännedom om hur modern litteraturvetenskap och litteraturteori förhåller
sig till litteraturen som estetiskt och socialt fenomen;
- en vetenskapligt grundad uppfattning om viktiga huvudlinjer i litteraturens
utveckling i den alltmer komplexa världskulturella situationen under 1800- och
1900-talen;
- förmåga att på ett grundläggande vetenskapligt sätt bygga upp ett längre
resonemang kring en på egen hand formulerad litteraturvetenskaplig frågeställning.

Innehåll

Kursen omfattar fyra moment, som utgör en direkt fortsättning på de fyra moment som ingår i A-kursen:
1. Textanalys och teoretisk fördjupning, 5 p
2. Litteraturhistorisk fördjupning: äldre litteratur, 5 p
3. Litteraturhistorisk fördjupning: nyare litteratur, 5 p
4. Uppsats, 5 p

Behörighet

För tillträde till kursen krävs i normalfallet 15 poäng från Litteraturvetenskap A

Kursbeskrivning

Litteraturvetenskap B är en fristående kurs som utgör direkt fortsättning på Litteraturvetenskap A och motsvarande litteraturvetenskapliga studier på A-nivå inom lärarutbildningen.

Urvalsregler

Urval sker i enlighet med Högskoleförordningen och den lokala antagningsordningen

Undervisning

Föreläsningar, gruppövningar och seminarier.

Examination

Textanalytisk och teoretisk fördjupning, 5 poäng
Examination sker genom skriftliga och muntliga redovisningar under kursens gång och/eller en skriflig tentamen.

Litteraturhistorisk fördjupning: äldre litteratur, 5 poäng
Examination sker genom skrifliga och muntliga redovisningar under kursens gång och/eller en skriftlig tentamen.

Litteraturhistorisk fördjupning: nyare litteratur, 5 poäng
Examination sker genom skriftliga och muntliga redovisningar under kursens gång och/eller en skriftlig tentamen.

Uppsats, 5 poäng
Den studerande lägger fram ett PM för sitt fördjupningsarbete, slutför och ventilerar detta under en serie seminarier samt genomför en opponentuppgift.

För att erhålla betyget Väl Godkänd (VG) på hela kursen krävs VG på minst 15 poäng.

Studerande som underkänts vid tentamen ges tillfälle till omtentamen i enligt gällande tentamensordning. Studerande som underkänts två gånger på samma moment har rätt att begära ny examinator. Den som godkänts i prov får ej genomgå förnyad prövning för högre betyg.

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG)

Litteratur

Välj litteraturlista:

Obligatorisk litteratur

1. Textanalytisk och teoretisk fördjupning, 5 p. Genomgående handböcker: Johannesson/Skuncke, Lathund för doktorander och uppsatsförfattare, andra upplagan, Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, 1995 eller senare. Ringby, Per, Från uppslag till genombrott, att skriva uppsats om litteratur, teater och film, Umeå 1998. A. Litteraturteori Culler, Jonathan, Literary Theory. A Very Short Introduction, Oxford 1997, 144 sidor. B. Textanalys Studenten läser textanalyser från olika traditioner gällande samma litterära text. Sammanlagt ca 200 sidor vetenskaplig text och ca 500 sidor skönlitteratur. Texter kan bytas ut eller läggas till av undervisande lärare. Edith Södergran Ett urval ur exempelvis följande texter läses enligt lärares anvisningar: Changing scenes: encounters between European and Finnish fin de siècle, ed. by Pirjo Lyytikäinen, Helsingfors 2003. Haag, Ingemar, Det groteska. Kroppens språk och språkets kropp i svensk lyrisk modernism Hackman, Boel, Jag kan sjunga hur jag vill. Tankevärld och konstsyn i Edith Södergrans diktning, Helsingfors 2000, Holm, Birgitta, "Begär och modernism", Edda 93:1 (1993) Häll, Jan, Vägen till landet som icke är: en essä om Edith Södergran och Rudolf Steiner, Stockholm/Helsingfors 2006 Lilja, Efva, ”Södergrans rytmer: några metriska kommentarer” i Historiska och litteraturhistoriska studier, årsbok utgiven av Svenska litteratursällskapet i Finland, 1992(67), s.[235]-244 Lillqvist, Holger, Avgrund och paradis. Studier i den estetiska idealismens litterära tradition med särskild hänsyn till Edith Södergran, Helsingfors 2001 Olsson, Anders, Läsningar av Intet, Stockholm 2000 Pettersson, Torsten, Gåtans namn: tankens och känslans mönster hos nio finlandssvenska modernister, Stockholm/Helsingfors 2001 Rostbøll, Benedikte F, Skrevet med blod : kroppens retorik med Edith Södergran med et perspektiv til den danske 1980'er og 1990'erdigtning, diss. Köpenhamn 2006 Swedemark, John, ”Blott sin egen hunger: om smekningen hos Södergran och Lévinas”, Divan 2001:1/2, s. 35-41 Tideström, Gunnar, Edith Södergran, Helsingfors 1949 Witt-Brattström, Ebba, Ediths jag. Edith Södergran och modernismens födelse, Stockholm 1997 Skönlitteratur Södergran, Edith, Samlade dikter Charlotte Brontë, Jane Eyre Ett urval ur exempelvis följande texter läses enligt lärares anvisningar: Jane Eyre An Authoritative Text, Contexts, Criticism, A Norton Critical Edition, New York 1987 (ISBN 0393975428). Innehåller: A. Rich, "Jane Eyre: The Temptations of a Motherless Woman", s. 469-483; S. M. Gilbert, "A Dialogue of Self and Soul. Plain Jane's Progress", s. 483-491; J. Beaty, "St. John's Way and the Wayward Read Spivak, Gayatri Chakravorty, A Critique of Postcolonial Reason, chapter 2 ”Literature”, s. 112- 197 Shakespeare Ett urval ur exempelvis följande texter läses enligt lärares anvisningar: A. C. Bradley, Shakespearean Tragedy: lectures on Hamlet, Othello, King Lear, Macbeth, London 1904, flera senare utgåvor Nätutgåva: http://www.clicknotes.com/bradley/index.html L. B. Campbell, Shakespeare's Tragic Heroes – Slaves of Passion, Cambridge 1930, flera senare utgåvor G. Wilson Knight, The Wheel of Fire (1930) London/New York 2001 (e-bok) C. Spurgeon, Shakespeare's Imagery and What It Tells Us, Cambridge 1935, flera senare utgåvor W. Clemen, The Development of Shakespeare's Imagery , sec. ed., London 1977 (1951) S. Greenblatt, Shakespearean negotiations : the circulation of social energy in Renaissance England, Oxford 1988. Shakespeare and the Question of Theory, Will in the world: how Shakespeare became Shakespeare, New York 2004 William Shakespeares Hamlet. Modern Critical Interpretations, ed. Harold Bloom, New York 1986 Shakespeare and the Question of Theory, ed. By Hartmann, Parker and Parker, London 1986 Shakespeare: An Anthology of Criticism and Theory 1945-2000, ed. by Russ McDonald, London 2004 Skönlitteratur Shakespeare, William, Hamlet, Köpmannen i Venedig (The Merchant of Venice), Stormen (The Tempest) C. Fördjupningsområde Litteraturlista sammanställs i samråd med lärare. 2. Litteraturhistorisk fördjupning: äldre litteratur, 5 p. Studenten läser kursen Romantiken och exemplet Almqvist eller alternativt en motsvarande litteraturhistorisk fördjupning inom Den engelska renässansen, eller någon annan period eller strömning enligt överenskommelse med läraren. Romantiken och exemplet Almqvist Inom kursen läses ungefär 600-800 sidor vetenskaplig text. Dessutom tillkommer 400-800 sidor skönlitteratur enligt lärares anvisningar. Abrams,M.H., The mirror and the lamp: romantic theory and the critical tradition, New York 1953 och senare Behler, Ernst, German Romantic Literary Theory, Cambridge 1993 Borgström, Eva, 'Om jag får be om ölost': kring kvinnliga författares kvinnobilder i svensk romantik, diss. Göteborg 1991 Burman, Anders, Politik i sak: C.J.L. Almqvists samhällstänkande 1839-1851, diss. Stockholm 2005 Chai, Leon, Romantic theory: forms of reflexivity in the Revolutionary Era, Baltimore 2006 Engdahl, Horace, Den romantiska texten, diss. Stockholm 1986 Frykenstedt, Holger, Idé och gestalt i tysk romantik och klassicism, Stockholm 1966 Gasché, Rodolphe, ”Foreword: Ideality in Fragmentation”, i Friedrich Schlegel, Philosophical Fragments, Minneapolis/Oxford 1991 Lacoue-Labarthe, Philippe och Nancy, Jean-Luc, L'absolu littéraire: théorie de la littérature du romantisme allemande, Paris 1978. Eng. översättning: The literary absolute: the theory of literature in German romanticism, Albany 1988 Lysell, Roland, ”Realismens romantik hos Almqvist” i Almqviststudier 1996, s. 74-100 de Man, Paul, The Rhetoric of Romanticism, Nilsson, Albert, Svensk romantik: den platonska strömningen, Lund 1916 Novalis, Fragment, i översättning och med efterskrifter av Daniel Birnbaum och Anders Olsson, Lund 1990 Olsson, Anders, Skillnadens konst. Sex kapitel om det moderna fragmentet, Stockholm 2006, s. 7-117 Romantiska fragment, Stockholm 1999 Staberg, Jakob, Att skapa en ny man: C.J.L. Almqvist och MannaSamfund 1816-1824, diss. Stockholm/Stehag 2002 Svedjedal, Johan, kap. ”Det romantiska maskineriet: C.J.L. Almqvists brev till P.D.A. Atterbom i Författare och förläggare och andra litteratursociologiska studier, Stockholm 1994. ”Om två slags lässätt: om receptionen av C J L Almqvist”, BLM 6:1996 Vinge, Louise, ”Om Almqvist som lärare, pedagog, debattör i skolfrågor och hur hans lärarideal avspeglar sig i hans författarskap”, Almqviststudier, 1996 Morgonrodnadens stridsmän: epokbildningen som motiv i svensk romantik 1807-1821, Lund 1978 Avsnitten om romantiken i P.D.A. Atterboms Svenska siare och skalder, 1862-1863, Schücks Illustrerad svensk litteraturhistoria, 1911-16, Ny illustrerad svensk litteraturhistoria. D. 3, Romantiken, liberalismen, huvudredaktör: E.N. Tigerstedt Stockholm 1956, Olsson/Algulin Litteraturens historia i Sverige, Stockholm 1987 samt Delblanc/Lönnroth, Den svenska litteraturen, Stockholm 1987-90. 3. Litteraturhistorisk fördjupning: nyare litteratur, 5 p. Studenten läser kursen Modernismens genombrott i Sverige nedan eller alternativt en motsvarande litteraturhistorisk fördjupning inom exempelvis Det moderna genombrottet, eller någon annan period eller strömning enligt överenskommelse med läraren. Modernismens genombrott i Sverige. 40-talismen. Inom kursen läses ungefär 600-800 sidor vetenskaplig text. Dessutom tillkommer 400-800 sidor skönlitteratur enligt lärares anvisningar. Ahlund, Claes, Fallets lag och jagets stjärna: en studie i Stig Dagermans författarskap, Hedemora 1998 Algulin, Ingemar, Den orfiska reträtten : studier i svensk 40-talslyrik och dess litterära bakgrund, Stockholm 1977 Björklund, Jenny, Hoppets lyrik: tre diktare och en ny bild av fyrtiotalismen: Ella Hillbäck, Rut Hillarp, Ann Margret Dahlquist-Ljungberg, diss. Eslöv 2004 Bränström Öhman, Anneli, Kärlekens ödeland : Rut Hillarp och kvinnornas fyrtiotalsmodernism, diss. Eslöv 1998 Cullhed, Anders, "Tiden söker sin röst": Studier kring Erik Lindegrens mannen utan väg, Stockholm 1982 Calinescu, Matei, Five faces of modernity: Modernism, Avant-garde, Decadence, Kitsch, Postmodernism, Durham, Duke Univ. Press 1987 svensk övers. Modernitetens fem ansikten: modernism, avant-garde, dekadens, kitsch, postmodernism, Ludvika 2000. Elleström, Lars, Vårt hjärtas vilt lysande skrift : om Karl Vennbergs lyrik, diss. Lund 1992. Holm, Birgitta, Gösta Oswald: Hans liv och verk och hans förbindelse med det svenska 40-talet, Stockholm 1969 Holmberg, Claes-Göran, Upprorets tradition: Den unglitterära tidskriften i Sverige, Stockholm/Lund 1987 Jansson, Mats, Kritisk tidsspegel: Studier i 1940-talets svenska litteraturkritik, Stockholm/Stehag 1998 Johansson, Anders, Poesins negativitet: en studie i Karl Vennbergs kritik och lyrik, diss. Stockholm 2000 Kåreland, Lena, Modernismen i barnkammaren: barnlitteraturens 40-tal, Stockholm 1999 Lagerlöf, Karl Erik, Den unge Karl Vennberg, Stockholm 1967 Lotass, Lotta, Friheten meddelad: Studier i Stig Dagermans författarskap, diss. Göteborg 2002 Luthersson, Peter, Svensk litterär modernism: en stridsstudie, Stockholm 2002 Lysell, Roland, Erik Lindegrens imaginära universum, diss. Stockholm 1983 Till detta tillkommer ett kompendium med originaltexter från fyrtiotalets litterära debatt, samt avsnitten om fyrtiotalismen i Ny illustrerad svensk litteraturhistoria [D. 5]. Fem decennier av nittonhundratalet, Stockholm 1967, Olsson/Algulin Litteraturens historia i Sverige. Stockholm 1987 samt Delblanc/Lönnroth, Den svenska litteraturen. 4. Uppsats, 5 p. Eventuell kurslitteratur fastställs i samråd med kursledaren.

Kolla om litteraturen finns på biblioteket

Sidan uppdaterades 2024-08-15