Religionsvetenskap GR (B), 30 hp

Syfte

Kursen syftar till att ge en introduktion till religionsfilosofiska frågeställningar med särskild vikt vid hur religionsfilosofiska diskussioner kan bedrivas över religionsgränserna. Fornnordisk religion introduceras. Vidare syftar kursen till att orientera om esoteriska rörelser från 1800-talets mitt till nutid, samt deras historiska bakgrund. Teoretiska och metodologiska perspektiv fördjupas och breddas samt appliceras i form av ett kortare arbete som genomförs med viss självständighet. Arbetet ska vara inriktat mot något av religionsvetenskapen vid MIUNs forskningsområden. Dessa är:
- Gnostiska rörelser under antiken och dess reception i västerländska esoteriska rörelser.
- Indiska religioner, dess religiösa texter och de mytologiska framställningar som de förmedlar.
- Nordisk förkristen religion och kristnandet av Norden.

Lärandemål

Efter genomgången kurs ska den studerande ha tillägnat sig färdighet i att
- med viss självständighet använda religionsvetenskapliga teorier och
metoder
- med viss självständighet genomföra en kortare religionsvetenskaplig
undersökning
- på ett pedagogiskt sätt skriftligt och muntligt presentera religionsveten-
skapligt relevanta problemställningar
- visa grundläggande kännedom om för religionsfilosofin centrala
frågeställningar, såväl ur västliga som östliga traditioners perspektiv
- identifiera centrala motiv i fornnordisk religion och med viss självständighet analysera dessa utifrån religionsvetenskapliga teorier
- redogöra för grunddragen i den västerländska esoterismens historia och problematisera centrala tankegångar och motiv liksom dessas inflytande på andra områden såsom politik, konst och litteratur
- redogöra för och problematisera forskningslägen, definitioner och teoribildningar;
- identifiera religioners legitimeringsstrategier och med viss självständighet
analysera dessa utifrån religionsvetenskapliga teorier

Innehåll

Delkurs 1, Introduktion i religionsfilosofi (Philosophy of religion), 7,5 hp.
Kursen innehåller en introduktion till religionsfilosofiska frågeställningar. Problemställningar från såväl östliga som västliga traditioner studeras. Dessutom analyseras hur perspektiv från olika religioner kan diskuteras på ett traditionsöverskridande sätt. På så vis tillämpas kunskaper om världsreligionerna från grundkursen och fördjupas med nya perspektiv och frågeställningar.

Delkurs 2, Introduktion till fornnordisk religion (An introduction to Old Norse Religion), 7,5 hp.
Kursen introducerar centrala motiv i fornnordisk religion. Källmaterialet till den vikingatida religionen används aktivt för att belysa den forskning som bedrivs inom området. Den nordiska vikingatida religionen kontextualiseras med andra indigena religioner, bland annat den samiska.

Delkurs 3, Västerländsk esoterism (Western Esoterism), 6 hp.
Västerländsk esoterism är ett av de forskningsfält inom religionsvetenskapen som för närvarande expanderar kraftigt. Det spänner över områden som kabbala, alkemi, rosenkreutzar-rörelsen, frimureriet, 1800-talets ockultism såväl som samtidsfenomen som wicca och satanism. Kursen syftar till att ge en historisk beskrivning av den västerländska esoterismen med betoning på perioden från det sena 1800-talet fram till i dag, samt redogör för forskningens teoretiska perspektiv på området. Särskild vikt läggs vid hur esoterism påverkat och påverkats av politik, konst och litteratur (av finkulturella såväl som populära slag).

Delkurs 4, uppsats (Essay), 9,0 hp.
Kursen består av ett religionsvetenskapligt uppsatsarbete om cirka 20 sidor. Särskild vikt läggs vid övning i muntlig och skriftlig framställning, främst på svenska men även på engelska.

Behörighet

För tillträde till kursen krävs minst 22,5 hp från Religionsvetenskap GR (A), 30 hp.

Urvalsregler

Urval sker i enlighet med Högskoleförordningen och den lokala antagningsordningen.

Undervisning

Föreläsningar, seminarier och gruppövningar.

För den nätbaserade kursern gäller att kursinnehållet bearbetas vid webbseminarier. Tillgång till internetuppkoppling, dator och headset är därför nödvändig.

Examination

För delkurs 1-3 gäller följande examinationsform: För att främja progressionen samt öka de tillägnade kunskapernas och färdigheternas befästande används en löpande examinationsform, med veckovisa inlämningar. I det avslutande skriftliga momentet uppmuntras studenten att reflektera över vilken progression som uppnåtts från det första skriftliga utkastet till den sista bearbetningen. På så vis uppövas en medvetenhet om vikten av kontinuerligt arbete i varierande form. Denna reflektion är i sig viktig för det framtida yrkeslivet. Om en student uteblir från ett seminarium krävs inlämnande av kompensationsuppgift.

För delkurs 4 gäller följande examinationsform: Examinationen består av författandet av en religionsvetenskapligt grundad uppsats på cirka 20 sidor. Denna ska presenteras och försvaras muntligt vid ett seminarium. Vidare ska studenten granska en uppsats och presentera sina synpunkter vid ett seminarium. Kvaliteten i såväl försvaret av den egna uppsatsen som i granskningen av en annan uppsats samt övrigt aktivt seminariedeltagande påverkar betyget.


Studerande har rätt till ordinarie provtillfälle i anslutning till kurs samt två ytterligare prov inom loppet av ett år. Dess provtillfällen skall grundas på samma kurslitteratur. En student, som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar mot det (högskoleförordningen). Ansökan om att få en ny examinator utsedd skall vara skriftlig och ställs till den instans som utser examinator.
Att delta i prov i betygshöjande syfte, s k plussning, är inte tillåtet vid Mittuniversitetet

Länk till ämnesspecifika betygskriterier: www.miun.se/betygskriterier

Begränsning av examination

Studenter antagna till tidigare version av kursen har rätt att examinera 3 gånger inom loppet av 2 år enligt den kursplanen. Därefter överförs studenterna till denna kursplan.

Betygsskala

På kursen ges något av betygen A, B, C, D, E, Fx och F. A - E är Godkänt, Fx och F är underkänt.